... nej, men jag har sett filmen!
Bok blir film
I början av 1900-talet togs USA och Europa med storm av ett nytt medium: filmen. Inför förundrade ögon byggdes en ny spelplats för både massunderhållning och konstnärliga experiment. Naturligt nog låg grunden för filmproduktionen ofta i ett litterärt verk - med en färdig intrig, en regissör och skådespelare framför kamerorna var allt klappat och klart! Tystnad, tagning!
Filmen kom naturligtvis också att utvecklas som konstart av egen kraft. Under 50- och 60-talen uppkom begreppet cinéma auteur och många stora filmregissörer (t ex Ingmar Bergman) har arbetat med egna manuskript - men även i våra dagar utgörs den samlade filmproduktionen till stor del av filmatiserade litterära verk.
I universitetsbibliotekets samlingar finns bibliografier över filmade böcker, litteratur om filmatisering och ett rikt bestånd av filmlitteratur över huvud taget. På nätet finns databaser där man lätt finner uppgifter om film från alla tider. Fram till 1990-talet samlade UB också filmaffischer. Vi visar i denna utställning ett urval som speglar olika decenniers stilideal inom reklamkonsten.
Utställningen har sammanställts av Thomas Lindström.
Utställningsaffischen
Utställningens affisch, utformad av Thomas Lindström och Håkan Granath (kan ni identifiera filmerna?)
Erotikon
En av de äldsta affischerna i våra samlingar är den som gjordes av Einar Nerman för Erotikon (1920) i regi av Mauritz Stiller och med den tidens storheter som Lars Hanson och Tora Teje i rollerna. Filmen bygger på en pjäs av den ungerske författaren Ferenc Herczeg: Kék róka (Den blå räven) som gavs i Sverige under titeln Riddaren av igår.
Gösta Berlings saga
Gösta Berlings saga (regi Mauritz Stiller 1924) beredde vägen för Greta Garbos internationella och ojämförliga karriär. Selma Lagerlöfs roman kom ut 1891; här visas en utgåva från 1903.
I UB:s handskriftssamling finns det manuskript (de inledande kapitlen till romanen om Gösta Berling) som Lagerlöf sände till tidskriften Iduns novellnpristävling och som gav henne första pris
Döden i venedig
Döden i Venedig (regi Luchino Visconti 1971) bygger på Thomas Manns roman.
Cabaret
Cabaret (regi Bob Fosse 1972) blev en av tidernas största musicalsuccéer på film. Den hade då tagit vägen över John van Drutens dramatisering (I am a camera) av Christopher Isherwoods novellsamling ”Farewell to Berlin” som utkom 1939.
Liza Minelli belönades med en Oscar för sin rollgestaltning av varietésångerskan Sally Bowles.