150 år med svenska kvinnotidskrifter - jubileumsutställning
1859 utkom första numret av Tidskrift för hemmet. Denna och andra kvinnotidskrifter visas på Centralbiblioteket t.o.m. 30 januari 2010.
Utställningen bygger på material från Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek och har sammanställts av bibliotekarierna Elisabeth Hammarberg och Anna Sjödahl Hayman samt litteraturvetare Anna Nordenstam.
Lokal: Utställningshallen, plan 7, Centralbiblioteket, Renströmsgatan 4, Göteborg.
Sveriges kvinnor måste bli myndiga i tanken innan de kan bli det i handling. Det var adelsdamen Sophie Adlersparres tanke när hon tillsammans med Rosalie Olivecrona grundade Sveriges första kvinnotidskrift Tidskrift för hemmet år 1859.
Ordet "hemmet" i tidskriftens namn skall i det här sammanhanget inte förstås som det fysiska hem där man satt och sydde och stickade, utan som samhället, det stora hemmet.
Från och med 1886 byter tidskriften namn til Dagny och utges då av det nyblidade Fredrika Bremer-förbundet. 1914 byter tidskriften namn igen, till Hertha, och fortlever i tryckt form t.o.m. 1999.
1904 utkom det första numret av de socialdemokratiska kvinnornas organ Morgonbris, och 1923 grundades den radikala tidskriften Tidevarvet av Fogelstadgruppen. Tidskrifterna verkade aktivt för kvinnofrågor som t.ex. fredsfrågan, rätten till yrkesarbete och barnomsorg.
Rösträtten var en brännande fråga i början av seklet och 1912 startades tidskriften Rösträtt för kvinnor som gavs ut t.o.m. 1919 då kvinnor får rätt att rösta. Första redaktören blev Elisabeth Krey och bland skribenterna märks Elin Wägner och Gulli Petrini.
I den socialistiska tidskriften Kvinnobulletinen kan man på 1970-talet och framåt läsa om kampen för lika lön, kvinnors rättsliga ställning, rätten till abort, preventivmedel, skydd mot våldtäkt och annan jämställdhetsdebatt.
På 1970-talet började akademiska forskare samverka med olika delar av kvinnorörelsen på ett annat sätt än tidigare. I Sverige bildades 1977 "Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning" i Lund. 1978 bildades motsvarande föreningar i Uppsala, Göteborg och Stockholm. Under 1980-talets första år tillkom föreningarna i Linköping, Luleå och Umeå. Från början bedrevs kvinnoforskningen vid universitetens befintliga institutioner, särskilt inom sociologi, historia och litteraturvetenskap. 1984 blev Göteborgs universitet först med att etablera en institution för kvinnovetenskap och i Göteborg inrättades också den första professuren i kvinnohistoria. Dess första innehavare var Gunhild Kyle.
1980 grundades Kvinnovetenskaplig tidskrift, sedan 2007 Tidskrift för genusvetenskap, av en grupp kvinnoforskare i Lund. Den har allt sedan dess varit ett centralt organ för kvinnoforskningen i Sverige och övriga Norden.
Utställningen avslutas med en presentation av ett urval av 90-talets fanziner och nu levande tidskrifter, både tryckta och nätbaserade. Bland fanzinerna kan nämnas Lilith, Radarka, Bleck och Tigerskott i brallan som alla kom ut på 90- och början av 2000-talet och som numera är avslutade.
Bland de tidskrifter som fortfarande lever visar vi bl.a. Bang, Tidskrift för genusvetenskap, Genus, Trikster (webb-tidskrift), Femkul och Kvinnotryck.
Digitalt arkiv över äldre kvinnotidskrifter
Vid Kvinnohistoriska samlingarna pågår sedan slutet 90-talet ett stort digitaliseringsprojekt där vi skannar in viktiga äldre kvinnotidskrifter. Hela årgångar av tidskrifterna går att läsa i fulltext.