Göteborgs universitetsbibliotek: Organisationer och aktioner

Organisationer och aktioner

Sveriges Kvinnliga Fredsförening | Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet | Frisinnade Kvinnors Riksförbund | Kvinnornas vapenlösa uppror mot kriget | Radikala föreningen | Gemensamma aktioner| Övrigt material |

Sveriges Kvinnliga Fredsförening, SKF, 1898-1911

Emilia Broomé var under 1890-talet aktiv inom Jönköpingsavdelningen av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, SFSF, och hon var även ledamot i Centralföreningen för SFSF. Här diskuterade man hur man skulle kunna engagera svenska kvinnor i fredsarbetet och utifrån ett upprop av Emilia Broomé 1897, "Till Sveriges kvinnor", bildades den första svenska kvinnliga fredsföreningen 1898.
I föreningens programförklaring betonades vikten av fostran och utbildning som ett medel för att uppnå en fredligare värld och man vände sig bl.a. mot krigsleksaker och våldsromantik i barnböcker. Emilia Broomé blev föreningens första ordförande och Ellen Key hade där en framträdande roll.

Anmälningskort för medlemskap i Sveriges Kvinnliga Fredsförening. (u.å).
Inbjudan till fest i anledning av Baronessan Bertha von Suttners besök, ställd till Lisen Bonnier (u.å.).
Inbjudningskort för att bli medlem i Sveriges Kvinnliga Fredsförening.
Inför uppropet "Till Sveriges kvinnor". 1897.
Till Sveriges kvinnor. 1897.
Program och stadgar. 1898.
Upprop för namninsamling från SKF, inför fredskonferensen i Haag 1899. 1899.
Upprop till Svenska kvinnor, inför fredskonferensen i Haag 1899. Utfärdat av Sveriges Kvinnliga Fredsförening. 1898.
Årsberättelse för 1899.
Sveriges Kvinnliga Fredsförenings årsmöte, dagordning 1902.
Årsberättelse för 1902 (inkl. medlemsförteckning).
Årsberättelse för 1903.
Sveriges Kvinnliga Fredsförenings årsbok, 1908. Innehåller texter av Emilia Broomé, Anna Brita Bergstrand, Karl Staaf och Anna Wicksell. Även program och stadgar för föreningen.
Årsberättelse för 1910.

Arbetet inom SKF var uppdelat i fyra sektioner: en pedagogisk, en litterär, en ekonomisk och en press-sektion. Den litterära sektionen hade bl.a. i uppgift att ge ut en skriftserie med broschyrer i fredsfrågan. Dessa började ges ut redan 1899 och de första författades av Emilia Broomé, Ellen Key och Frédéric Passy.

Broomé, Emilia, Fredssaken och kvinnan. 1899.
Key, Ellen, Fredstanken. 1899.
Passy, Fréderic, Fredsutopien. 1899.

Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF), 1919-

Samma år som kvinnor fick rätt att rösta bildades en svensk sektion av den internationella organisationen Women's International League for Peace and Freedom, WILPF (se Internationellt samarbete). Den svenska sektionen fick namnet Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet och dess första ordförande blev Matilda Widegren.

Internt
Förslag till program och stadgar, U.å.
Huru skola vi arbeta? 1916.
Inbjudan att bliva medlem.
Inbjudningskort till mottagning i Blå Hallen, Stockholms Stadshus. I anledning av besök av Eleanor Roosevelt, 1950
Konferensen för En ny fred, Haag 7-9 dec., 1922. Varje medlem av Kvinnornas Fredsförbund inbjudes att som "vistior" besöka konferensen.
Mottagande av Jane Addams, Catherine Marshall och Jeanne Mélin, direkt anlända från konferensen i Haag. 1922.
Program för Kvinnornas fredsförbund, februari-maj 1924.
Några informationer angående Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet. 1939.
Ombudsmöte i Stockholm 23 mars 1928. Kallelse och dagordning.
Ändamål och syfte i internationellt antagen formulering. Innehåller stadgar för den svenska sektionen. 1929.

Opionionsbildning
Direkt anlända från konferensen i Haag för "En ny fred" tala Jane Addams, USA, Catherine E. Marshall, England, Jeanne Mélin, Frankrike. Stockholm, 17 december 1922. Affisch.
Fredsdag den 2 juni 1926.
Fredsdag den 18 maj 1928. Vädjan till Sveriges män och kvinnor att kraftigt stödja arbetet för varaktig fred.
Från Genève, Frankrike och Tyskland, intryck skildrade av dr Naima Sahlbom. Stockholm 18 maj 1933. Inbjudningskort.
Föredrag av Fru Elisabeth Waern-Bugge, Problemet Palestina. Stockholm, 13 april 1930 eller 1931. Affisch.
Föredrag av Fru Signe Höjer om Fredsberedskap kontra krigsberedskap. 1936. Affisch.
Föredragsafton i Samskolans Högtidssal, 25 Februari 1924. Talare bl.a. Fröken Matilda Widegren. Affisch.
Föreläsning, Matilda Widegren, Bland stamfränder i Minnesota sommaren 1924. Stockholm, 27 mars 1925. Arr: IKFF. Affisch.
Den internationella vapenhandeln, opinionsmöte Stockholm, 21 mars 1932. Flygblad.
Julbasar, Hôtel Anglais, Stockholm 4 december 1929. Affisch.
Kvinnornas internationella fredsarbete med anledningen av Upplysningsveckan i Stockholm. 1926.
Den positiva försvarslinjen. Föredrag av Elin Wägner hållet 10 oktober 1934.
Resolution angående den privata vapenindustrien och vapenhandeln. Mars 1932.
Hur skall det gå för civilbefolkningen? Gasmasker och bombflyg. Kampanjmaterial inför nedrustningskonferensen i Genève, 1932
Till mödrar i alla svenska hem! Köp ej krigsleksaker till julklapp åt Dina barn! Flygblad. 1936.
En rundfråga: Varför vill Ni stödja det fredsarbete som syftar till att avskaffa krigssystemet?
Tioårsdagen av vapenstilleståndet: Föredrag av Fru Elin Wägner. 1928. Affisch.
Upplysningsvecka behandlande de politiska, ekonomiska ... faktorernas betydelse för världsfred och folkförsoning. Stockholm 7-13 januari, 1925. Affisch.
Vi taga bestämt avstånd från förtryck, våld och terror .... Citat av IKFF och Knut Kjellberg. 1938

Brev
Brev till Radikala Föreningen angående Elin Wägners deltagande i en internationell fredskongress 1934.
Brev till Signe Höjer från Selma Lagerlöf, med tack för blommor och album från IKFF. Inklusive visitkort och foto av albumet. Daterat Falun 18 februari 1939.
Nyårsbrev till medlemmarna i Östsvenska Distriktet av I.K.F.F.januari 1941.

Fredsblomman
Fredsblomman, en vit narciss, såldes under två veckor omkring den 18 maj, årsdagen av den första konferensen i Haag 1899. Behållningen gick till IKFF:s hjälpverksamhet, i Sverige och utomlands.
Fredsblomman. 1950-talet.
Poliskammarens resolution angående tillstånd för folkskolebarn i Stockholm att sälja fredsblomman. 26 april 1954.
Varför ska vi köpa fredsblommor?

Läs mer:
Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF:s webbplats.
Paulsson, Eva, WILPF/IKFF 80 år. - Stockholm, 1995.

Frisinnade Kvinnors Riksförbund, 1923-1930

1914 bildades föreningen Frisinnade kvinnor på initiativ av bl.a. Ada Nilsson, som blev föreningens första ordförande. De två största hjärtefrågorna för föreningen var fredsfrågan och kampen för kvinnornas fulla medborgarrätt. 28 mars 1921 ombildades föreningen till Frisinnade Kvinnors Riksförbund, FKR.

Fredsvilja i handling! Pamflett, 1924. Del II i serien De sju frågorna.
Leche, Mia och Wägner, Elin, Ett nytt försvar, 1924.Brännande frågor N:o 5 (skrifter utgivna av FKR).
Protokoll 1 mars 1928. Stockholmsförbundet.
Protokoll 17 maj 1928. Stockholmsförbundet.

Ned med vapnen i alla länder. Kvinnornas vapenlösa uppror mot kriget, 1935

Elin Wägner och kvinnorna runt den frisinnade tidskriften Tidevarvet hörde till de drivande krafterna bakom aktionen Kvinnornas vapenlösa uppror mot kriget. Startpunkten var Amelie Posse-Brazdowas artikel "Ned med vapnen! En kampsignal mot kriget" som publicerades i Tidevarvet 13 juli 1935. Aktionen gick ut på att få kvinnor och barn i Europa att vägra använda skyddsvapen av olika slag, gasmasker och skyddsrum i förhoppningen att soldater inte skulle vilja angripa försvarslösa kvinnor och barn. 20.000 kvinnor anslöt sig och röstade fram en representantdelegation på 75 kvinnor (av 320 kandidater). Representantmötet, som hölls 1 september 1935 utsåg en kvinnodelegation, med Ada Nilsson som ordförande, som senare i september åkte till Genève och Nationernas Förbund för att lägga fram en resolution. Aktionen, som även kallas Första september-rörelsen, fick inte något stort genomslag.

Posse-Brazdowa, Amelie, Ned med vapnen!: En kampsignal mot kriget. Särtryck ur Tidevarvet, 1935.
Kvinnornas vapenlösa uppror mot kriget. Upprop i Tidevarvet 3 augusti, 1935.
Kandidatlista inför valet av representanter till Kvinnornas representantmöte, 1935.
Dagordning och P.M. för Kvinnornas representantmöte "Ned med vapnen i alla länder" i Auditorium söndagen den 1 sept. 1935.
Protokoll fört vid Kvinnornas Representantmöte "Ned med vapnen i alla länder" i Auditorium söndagen den 1 september, (1935). Underskrivet av Ulla Alm (protokollförande sekreterare).
Protokoll hållet vid Kvinnornas Representantmöte "Ned med vapnen i alla länder" konstituerande sammanträde i Auditorium söndagen den 1 september 1935. Underskrivet av Elisabeth Tamm (sekreterare).
Åhörarkort till Representanmötet 1 september, 1935
Resolution.

Radikala föreningen

1931 bytte FKR namn till Svenska Kvinnors Vänsterförbund, SKV, och ur det förbundet bildades i mitten på 1930-talet Radikala föreningen i Stockholm. Bakom föreningen står kvinnorna runt tidskriften Tidevarvet och Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad (bl.a. Ada Nilsson och Carin Hermelin). I föreningens stadgar står det: "Föreningens kvinnliga medlemmar äro anslutna till Svenska Kvinnors Vänsterförbund".

Fredsfrågan. Appell angående internationellt fredsarbete. (U.å.)
"Inför den brännande miltärfrågan gör vi följande uttalande:", . (Manuskript)
"Inför den brännande miltärfrågan gör vi följande uttalande:", 1934. (Tryckt)
Inför svensk upprustning, 1934.
Kvinnor i vänskap och samarbete för en bättre värld. Om Kvinnornas demokratiska världsförbund, varav SKV 1946 blev en svensk sektion. 1953.
Protokoll, 13 februari 1934.
Telefonprotokoll, 7 oktober 1935.

Läs mer:
Andreen, Andrea, Svenska kvinnors vänsterförbund : en femtioårsberättelse. - Stockholm, 1964.
Nilsson, Ada, Barrikaden valde oss : 25 år ur en kämpande förenings historia. - Stockholm, 1940.

Gemensamma aktioner

Det var vanligt att flera organisationer gjorde gemensamma uttalanden eller arrangemang. Här är några exempel.

Fredsdag: fredsgudstjänst och föredrag med anledning av den 11 november, årsdagen för vapenstilleståndet 1918. Stockholm, 10 och 11 november 1928. Arr: IKKF, Svenska skolornas Fredsförening m.fl. Affisch.
Möte i anledning av skolornas fredsdag. Stockholm, 10 maj 1924. Arr. Svenska Skolornas Fredsförening, Kvinnornas Fredsförbund (Stockholmskretsen) och Förbundet för Kristet Samhällsliv (Stockholmskretsen). Affisch.
Svenska kvinnors samling kring Wilsons program. Program för offentligt möte. Stockholm, 28 januari 1919.

Övrigt material

Aldrig mera krig! Broschyr med erbjudanden om märken och affischer. 1920-talet.
Hermelin, Honorine, Kvinnorna, kriget och freden. Särtryck ur Eskilstuna-Kurirens jubileumsnummer 1940.
Key, Ellen, Kriget, freden och framtiden. 1914.
Tamm, Elisabeth, Om vi kvinnor i alla länder... 1924.
Wicksell, Anna B., Fredsrörelsen på 1890-talet. 1901.
Wägner, Elin, Kultur och barbari. Ur skriften "Uppbåd för freden, rädda mänskligheten!" 1940.

Sidansvarig: Webmaster
Sidan uppdaterades: 2010-11-17 10:49

Utskriftsversion

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen