Astrid Cleve

Till början av artikeln
Astrid Cleve tog studenten som privatist vid Uppsala högre allmänna läroverk 1891. Hon skrev därefter in sig vid Uppsala universitet för att läsa naturvetenskap. 1898 disputerade hon med en avhandling i botanik och blev den första svenska kvinnan som avlade doktorsexamen i ett naturvetenskapligt ämne.

Efter examen arbetade hon fyra år som amanuens vid Stockholms högskolas kemiska institution. 1917 utnämndes hon till föreståndare för Uddeholmsverkens forskningslaboratorium i Skoghall. På 1930-talet flyttade hon till Lindesberg, där hon undervisade i realskolan, bedrev jordbruk och forskade. Hon återvände senare till Uppsala och institutionen för kvartärbiologi. 1948 blev Astrid Cleve den första kvinnliga jubeldoktorn vid Uppsala universitet. Hon fick professors namn 1955.

Om Astrid Cleve
E-lf., Vår nyaste kvinliga filosofie doktor. Ingår i: Dagny, 1898:11, s. 334-336.
Espmark, Kristina, Vetenskapskvinna utanför ramarna : Astrid Cleve von Euler och viljan att forska. - Uppsala, 2005.
Espmark, Kristina, Utanför gränserna: en vetenskapshistorisk biografi om Astrid Cleve von Euler, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, Diss., Umeå, 2012
Markusson Winkvist, Hanna, Astrid Maria Cleve. - Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Göteborg, [2018]-

Av Astrid Cleve
Försök till analys av Nordens senkvartära nivåförändringar. - Stockholm, 1923.
Genom Lule lappmark : två flickors vandrings-minnen från sommaren 1895. - Ur: Svenska turistföreningens årsskrift ; 1896. - Ingår i: Till fjälls, 1996, s. 50-59.
Några försök att skilja fett- och hartssyrorna i s.k. flytande harts från sulfatfabrikerna. - Stockholm, 1921.
Sista biten i puzzlet : slutord i ett par gamla stridsfrågor om skalbankar och landvågor, Nordens geologer tillägnade. - Uppsala, 1961.
Till frågan om alkoholjäsningens initialstadier : Några anmärkningar till B. Hvistendahls jäsningsschema. - Lindesberg, 1945.
Trä och ved : en översikt av deras biologi, fysik och kemi. - Stockholm, 1929.
Det underbara grundämnet selen. - Uppsala, 1925.