Göteborgs universitetsbibliotek: Folkbildning

Folkbildning

De Bergman-Österbergska samhällskurserna | Diskussionsklubbar | Kvinnofolkhögskolan | Kvinnohöjden |

Martina Bergman-Österberg
Martina Bergman-Österberg

De Bergman-Österbergska samhällskurserna

Gymnastikläraren Martina Bergman-Österberg (1849-1915) donerade pengar till Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, för samhällelig upplysningsverksamhet bland Sveriges kvinnor. LKPR anställde särskilda kursledare, varav Gerda Planting-Gyllenbåga var den första, och gav ut egen "kurslitteratur".

Ett urval av kurslitteraturen finns att läsa i fulltext här:

Aulin, Emma, Folkpensioneringen. 1918.
Aulin, Emma, Kommunernas organisation och förvaltning i kort sammandrag. 1918.
Aulin, Emma, Äktenskapslagstiftningen. 1915.
Bergström, Walborg, Skyddslagstiftningen. 1915.
Fattigvårdslagstiftningen : fattigvårdslagen 1918.

 

Litteraturförteckning för studiecirklar inom kvinnliga rösträttsföreningar, utgifven av Landsföreningens verkställande utskott 1907. Innehåll: Arbetarfrågan, Bostadsfrågan, Fattigvård...
Litteraturförteckning till föreläsningarna uti de Bergman-Österbergska samhällskurserna jämte rösträttslitteratur. 1913.
Riktlinjer för de Bergman-Österbergska samhällskurserna. 1913.
Thorstenson, Axionne, Kvinnornas ställning inom yrkena. 1918.

Läs mer

The Bergman Österberg Archive. University of Greenwich.

De Bergman-Österbergska sommarkurserna : Västerbottens län. - Ingår i: Rösträtt för kvinnor, 1913:15, s. 3-4.
Bergström, Walborg, Från Bergman-Österbergska samhällskurserna : arbetsåret 1915-1916. - Ingår i: Rösträtt för kvinnor, 1916:11, s. 2.
Bugge Wicksell, Anna, En bortgången märkeskvinna : Martina Bergman-Österberg. - Ingår i: Rösträtt för kvinnor, 1915:15/16, s. 2.
Carlberg, Frigga, Några intryck från samhällskursen i Blekinge. - Ingår i: Rösträtt för kvinnor, 1912:20, s. 2.
Fehn, Inger, Madame Bergman-Österberg 1849-1915, en bortglömd pionjär? - Ingår i: Idrott, historia och samhälle, 2000, s. 128-133.
Planting-Gyllenbåga, Gerda, Martina Bergman-Österbergs samhällskurser : första terminens verksamhet. - Ingår i: Rösträtt för kvinnor, 1912:12, s. 1-2.

Diskussionsklubbar

I början av 1900-talet grundades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Denna förening ledde också till att kvinnor bildade andra organisationer med syfte att upplysa och sprida kunskap. Ett exempel på sådana föreningar var de diskussionsklubbar som växte fram i olika delar av landet. I Göteborg grundades 1911 Göteborgs Kvinnliga Diskussionsklubb, GKD. Ett urval av klubbens material presenteras här:

Om GKD, stadgar, protokoll o.d.

Stadgar för Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb. 1911.
Protokoll vid sammanträde 23 Okt. 1911.
Göteborgs Kvinnliga Diskussionsklubb. Styrelsens berättelse för år 1911.
Diskussionklubbens program 1911-1928.
Förslag till stadgar för Göteborgs Kvinnliga Diskussionsklubb, u.å.
Berättelse över Göteborgs Kvinnliga Diskussionsklubbs verksamhet under arbetsåret 1930-1931.
Larsen, Maria, Kvinnliga diskussionsklubbens stiftande. 1933.
Protokoll från styrelsesammanträde 24 november 1936.
Protokoll fört vid årsmöte 9 oktober 1942.
Uppställning över Måndagshjälpens räkenskaper, 1962-1963.

Brev

Från arkitekt Sven Markelius, 16 december 1932.
Från Einar Ohlsson, Männens förening, 18 april 1933.
Från Theres Svensson, ordf. i Göteborgs Soc.Dem. Kvinnodistrikt, 23 april 1934.
Brev från Henry Johansson, ordförande i Kristidsnämnden för Göteborgs stad, oktober 1942.

Föreläsningar och studiecirklar

Flyktingproblemet just nu och Utlänningslagen och flyktingarna. Föredrag 10 mars 1938.
Göteborg i vattnet. Lilla diskussionsklubben.
Hembiträdesdebatt, 7 oktober 1943.
Kerstin Hesselgren föreläser, 15 och 16 mars 1934.
Offentligt kvinnomöte om Ålderdomsförsäkringskommitténs förslag, 30 jan. 1913.
Studiecirklar, vårterminen 1937.
Studiecirklar, vårterminen 1960.

Jubiléer och fester

Inbjudan till 25-årsjubileum å Börsen, 30 okt. 1936.
Bordsvisa vid GKD:s 25-årsjubileum, 30 okt. 1936.
Bordsvisa 1 juni 1937.
Bordsvisa vid cirkelfesten, 31 maj 1945.
Program vid G.K.D:s 30-årsjubileum, 13 oktober 1941.
Middag för HKH Kronprinsessan Louise. 13 oktober 1941.
Terminsavslutning, Liseberg 21 maj 1946.

Lunchen på G.D.K:s sekretariat för författarinnan Gurli Hertzman-Ericson, 16 december 1947 (visa av E.R-n.).
60-årsjubileum med högtidssammankomst, 27 november 1971.

Läs mer

Kullenberg, Maj, Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb : 1911-1996 : [en krönika inför klubbens 85-årsjubileum]. - 1996.
Lökken, Kerstin, "Alla dessa duktiga kvinnor": om rätten att få representera sig själv i det offentliga samtalet. - Göteborg, 2002. - Diss. - Abstract. - Om Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb.
Ljungberg, Anna, Ett blad i den svenska kvinnorörelsens historia : Kvinnornas diskussionsklubb i Stockholm. - Ingår i: Dagny, 1913:17, s. 133-135.
Mral, Brigitte, Malmö kvinnliga diskussionsklubb : ett forum för kvinnliga lärprocesser vid sekelskiftet 1900. - Ingår i: Dagsverken, Lund, 1994, s. 110-135.
Förteckning över GKD:s arkiv, Kvinnohistoriska samlingarna

Kvinnofolkhögskolan

1985 invigdes Kvinnofolkhögskolan i Göteborg. Den har sitt ursprung i sjuttiotalets kvinnohusrörelse.
Redan på 1960-talet hade feministiska organisationer i USA och Storbritannien skaffat sig samlingslokaler, som var öppna endast för kvinnor. Den första i England anses ha varit London Women's Liberation Workshop, som öppnade 1969. Liknande centra organiserades sedan i andra engelska städer liksom i Tyskland och Holland. Dessa kvinnohus, där man kunde ordna möten, kulturella aktiviteter och även träffa "oorganiserade" kvinnor, blev förebilder för den nordiska kvinnorörelsen. Både Danmark och Norge hade hunnit före Sverige, när det första kvinnohuset öppnades i Göteborg.

I Göteborg hade man 1975 bildat Kvinnocentrum, en partipolitiskt obunden grupp av kvinnoorganisationer, som hade som mål att skaffa ett eget hus. 1978 beslöt Göteborgs kommun att man skulle betala hyran för ett f.d. apotek, som skulle kunna användas som kvinnohus. Kvinnorna renoverade själva huset, något som ledde till att man fortsatte med att ordna byggkurser för kvinnor. Dessa kurser ledde i sin tur till grundandet av Kvinnofolkhögskolan.

Kvinnofolkhögkolans inriktning är "samhällsförändring mot en demokrati, där kvinnor och män har lika värde. All undervisning har genusperspektiv." Kvinnofolkhögskolan erbjuder idag kurser, på heltid eller deltid, på två ställen i Göteborg, liksom distans- och sommarkurser. Vissa kurser leder fram till grundskole- och gymnasiekompetens, men det finns också kortare teoretiska och praktiska kurser. Några exempel är "Feminism i teori och praktik", "Kvinnor skriver" och "Träteknik". Kvinnofolkhögskolan är fortfarande den enda i sitt slag i Sverige.

Läs mer

Kvinnofolkhögskolan, skolans webbplats.
Kvinnofolkhögskolan : 5-årsjubileum 1985-90 / [i redaktionen: Agneta Wirén ...]. - 1990.
Larsson, Berit, Feminism, pedagogisk praktik och Kvinnofolkhögskola. - Ingår i: Kvinnor och pedagogisk praktik, 1992.
Wirén, Agneta, Mormorsrundor - aldrig i livet! : Hur började Kvinnofolkhögskolan? - Ingår i: Folkhögskoleminnen. 3, 2005, s. 217-235.

Kvinnohöjden

Kvinnohöjden är en feministisk kurs- och gästgård utanför Borlänge. Verksamheten startade 1981 och målet är "kvinnors personliga och samhälleliga frigörelse". Gården ägs och drivs av Kvinnohögskolegruppen. All verksamhet är idéell och bedrivs utifrån feministisk pedagogik. Kurserna ges under sommaren.

Läs mer

Kvinnohöjden, kursgårdens webbplats.

Sidansvarig: Webmaster
Sidan uppdaterades: 2012-09-01 15:48

Utskriftsversion

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen