Göteborgs universitetsbibliotek: Redaktörer och skribenter

Redaktörer och skribenter

Sophie Adlersparre

Sophie Adlersparre, 1823—1895, grundade och drev Tidskrift för hemmet. Grundare av Fredrika-Bremer-Förbundet. Läs mer.

Kaj Andersson, 1897—1991, journalist, redaktör för tidskriften Morgonbris. Läs mer.

Hilma Angered-Strandberg

Hilma Angered-Strandberg, 1855—1927, författare. Startade tillsammans med Mathilda Hedlund och Alma Åkermark kvinnotidskriften Framåt 1886. Läs mer.

 

Lotten Dahlgren, 1851—1934. Redaktör för tidskriften Dagny 1891—1907. Läs mer.

Eva Fryxell, 1829—1920, kvinnosakskämpe, författare. Läs mer.

Ellen Hagen, 1873—1967, kvinnosakskämpe, politiskt engagerad i rösträttsrörelsen och fredsarbetet. Redaktör för Tidevarvet 1923—1925. Läs mer.

 

Carin Hermelin, 1902-1975. Redaktör för Tidevarvet, 1928—1936. Läs mer.

Gurli Hertzman-Ericson, 1879—1954, engagerad i freds- och kvinnofrågor. Läs mer.

Klara Johanson

Klara Johanson, 1875—1948, redaktionssekreterare och litteraturkritiker i tidskriften Dagny.
Läs mer.

 

Amanda Kerfstedt, 1835—1920. Redaktör för tidskriften Dagny 1889—1891. Läs mer.

Ellen Kleman

Ellen Kleman, 1867—1943, redaktör för tidskrifterna Dagny och Hertha. Läs mer.

Elisabeth Krey

Elisabeth Krey, 1878—1965. Redaktör för tidskriften Rösträtt för kvinnor 1912. Läs mer.

 
Vera von Kræmer

Vera von Kræmer, 1878—1940, journalist och författare. Redaktör för tidskriften Rösträtt för kvinnor. Läs mer.

Ada Nilsson

Ada Nilsson, 1872—1964, läkare, ansvarig utgivare för tidskriften Tidevarvet. Läs mer.

Rosalie Olivecrona

Rosalie Olivecrona, (f. Roos) 1823—1898, arbetade i unga år som lärare och guvernant i Amerika. Rosalie Olivecrona var medredaktör i Tidskrift för hemmet från 1859 till 1866. Läs mer.

 
Anna Sterky

Anna Sterky, 1856—1939, redaktör för tidskriften Morgonbris 1904—1909. Läs mer.

Elin Wägner, 1882—1949, författare och journalist. Redaktionssekreterare på Idun 1907—1917, redaktör för Tidevarvet 1924—1927. Läs mer.

Alma Åkermark

Alma Åkermark, 1853—1933, publicist, redaktör för tidskriften Framåt 1886—1889 Läs mer.

 
 

Betydelsefulla var också:

Hilma Borelius, (1869—1932), litteraturhistoriker och aktiv i kvinno- och rösträttsrörelsen. Växte upp i Lund och tog studenten som privatist vid Katedralskolan, 1891. Skrevs in vid Lunds universitet, som en av sammanlagt 14 kvinnor under 1890-talet. Ordförande i Lunds kvinnliga studentförening, 1900—1903, och i Lundaavdelningen av FKPR, Föreningen för kvinnans politiska rösträtt, 1903-1908. 1909 disputerade hon, som första kvinna vid Lunds universitet. Avhandlingen hade titeln Erik Gustaf Geijer : åren före affallet. Samma år blev hon Skandinaviens första kvinnliga docent i litteraturhistoria. Hon fick trots detta ingen tjänst, eftersom kvinnor ansågs olämpliga som universitetslärare. 1922 fick hon ett vikariat som professor i litteraturhistoria och 1923 ett sexårigt docentstipendium, efter diskussioner och stridigheter. Hon var medlem av Fredrika-Bremer-Förbundet, flitig skribent i Dagny och Hertha.

Ester Brisman, född Carlberg, (1881—1956), dotter till förste postkontrollören Andreas Carlberg och hans maka, Frigga Carlberg. Avlade studentexamen 1900 och tre år senare en fil kand-examen i Göteborg. Därefter var hon verksam vid Svenska Akademiens ordboksarbete och Göteborgs stadsbibliotek. Gifte sig 1906 med Sven Brisman, professor i nationalekonom. Hon var redaktör för tidningen Rösträtt för kvinnor 1913—1914 samt ansvarig utgivare för densamma åren 1913—1919.

Cecilia Bååth-Holmberg, (1857—1920), författare. Dotter till kyrkoherde Lorentz Andreas Bååth och Alfhilda Lundblad, syster till poeten Albert Ulrik Bååth. Bååth-Holmberg började sin bana som översättare, hon har bl.a. skrivit den svenska texten till psalmen "Härlig är jorden". 1891 blev hon föreståndare för den nyinrättade kvinnliga folkhögskolan i Tärna, maken Teodor Holmberg var rektor vid Tärna folkhögskola. Hon grundade 1909 Svenska riksförbundet för sedlig kultur vars syfte var att bekämpa tidens sedliga förfall. Hon gav ut en mängd monografier varav flera historiska och biografiska verk som Björnstierne Björnson som författare, politiker och personlighet (1885), Carl XV som enskild man, konung och konstnär (1891), Kampen för och emot negerslafveriet : ett blad ur Förenta staternas historia (1896). Cecilia Bååth-Holmberg var en flitig skribent i bl.a. Dagny och Idun.

Frigga Carlberg, född Lundgren, (1851—1925), socialarbetare, författare och journalist och flitig skribent i tidningen Rösträtt för kvinnor. Se Kvinnors kamp för rösträtt.

Mathilda Dalhoff-Nielsen, född Hedlund, (1858—1926), dotter till chefredaktören för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning Sven Adolf Hedlund och hans maka Stina, född Rudenschöld. Mathilda Dalhoff-Nielsen var initiativtagare till och första styrelseordförande för Göteborgs kvinnoförening. Tillsammans med Hilma Angered-Strandberg och Alma Åkermark startade hon 1886 kvinnotidskriften Framåt, utgivare var Göteborgs kvinnoförening. 1882 tog hon tillsammans med sin syster Elin initiativet till Sveriges första kvinnliga gymnastikförening, ”Sköldmön”.

Emilia Fogelklou, (1878—1972), lärare, författare, Sveriges första kvinnliga teologie kandidat, 1909. Se Kvinnors kamp för kunskap.

Jane Gernandt-Claine, (1862—1944), författare. Född i Lund 1862 som dotter till Herman Ludvig Gernandt och Emma Elvira Gernandt. Jane Gernandt-Claine gifte sig 1893 med en fransk forskningsresande, Jules Claine, och vistades en stor del av sitt gifta liv utomlands. Hon var bl.a. bosatt i Argentina, Burma, på Madagaskar och på Korfu. Gernandt-Claine skrev många livfulla skildringar från sina besök i främmande länder. Hon var en flitig skribent i bl.a. Dagny, Hertha och Idun.

Frithiof Hellberg, (1855—1906), tidningsman. Hellberg var 1886—1887 redaktör för familjetidningen Svea och startade 1887 Idun, vars redaktör och utgivare han var till sin död. Han utgav också Iduns modetidning och barntidningen Kamraten.

Honorine Hermelin, (1886—1977), lärare. En av grundarna av Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad och dess rektor 1925-1954. Hon var en flitig medarbetare i tidskriften Tidevarvet. Se Kvinnors kamp för kunskap.

Ann Margret Holmgren, (1850—1940), författare, kvinnosakskvinna och fredskämpe. Redaktör för Rösträtt för kvinnor samt flitig skribent i bl. a. Dagny, Rösträtt för kvinnor och Idun. Se Kvinnors kamp för rösträtt.

Margareta von Konow, (1897—1999), född von Zweigberg på Mosseberga utanför Falköping. Hon tog realexamen i Karlshamn 1912, som enda flicka i sin grupp. 1915 tenterade Margareta von Konow som privatist för studentexamen, eftersom läroverken fram till 1927 var stängda för flickor. Mellan 1925 och 1931 arbetade hon på Nya Dagligt Allehanda där hon skrev under signaturen Delila. Senare blev hon matskribent under signaturen Fru Simpson. 1933 tillträdde Margareta von Konow arbetet som redaktör på tidskriften Hertha. Hon var också under en period förbundssekreterare i Fredrika-Bremer-Förbundet. 1962 debuterade Margareta von Konow som skönlitterär författare med diktsamlingen Den stängda porten : dikter.

Anna Lindhagen, (1870—1941), socialdemokratisk politiker, journalist och fredsaktivist. Redaktör för tidskriften Morgonbris, 1911—1916. Se Kvinnor och arbete.

Johan Nordling, (1863—1938), publicist. Han blev student i Uppsala 1881. Nordling tjänstgjorde 1887-1906 som redaktionssekreterare för Idun. Under åren 1906-1915 var han tidskriftens huvudredaktör. Av hans många romaner, han debuterade redan 1883, blev Silja (1907) och Beethovenromanen Quasi una fantasia (1911) mest spridda.

Gulli Petrini, (1867—1941), fil. dr i fysik, lärare och liberal politiker. Skrev mycket i tidskriften Rösträtt för kvinnor. Se Kvinnors kamp för rösträtt.

Signe Vessman, född Svensson, (1879—1953), utbildade sig till sömmerska och anslöt sig 1903 till Kvinnornas fackförbund som bildats 1902. Mellan 1906 och 1908 var hon anställd av fackförbundet som agitator. 1925-1928 satt hon, som socialdemokratisk politiker, i andra kammaren och när Socialdemokratiska kvinnoförbundet bildades 1920 blev hon dess första ordförande, fram till 1936. 1911 började hon arbeta på kvinnoförbundets tidskrift Morgonbris, först som kassör och expeditör, mellan 1920 och 1932 som redaktör. Hon representerade Socialdemokratiska kvinnoförbundet som ledamot av Internationella socialistiska kvinnokommitten mellan åren 1923 och 1936.

Disa Västberg, född Ögren, (1891—1966), socialdemokratisk politiker och riksdagsledamot i andra kammaren 1941—1956. Mellan 1936 och 1952 var hon förbundsordförande för Socialdemokratiska kvinnoförbundet och då också redaktör för dess tidskrift Morgonbris.

Mer litteratur om och av personerna ovan finner du i databaserna KVINNSAM och LIBRIS.

Sidansvarig: Webmaster
Sidan uppdaterades: 2012-08-30 13:36

Utskriftsversion

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen