Göteborgs universitetsbibliotek: Anna Whitlock

Anna Whitlock

Anna Whitlock

Anna Whitlock var en av de ledande inom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, (LKPR). Hon var inte bara dess första ordförande, utan också den som innehade detta förtroendeuppdrag längst tid (1904-1907, 1911-1912). Hon var även aktiv i samband med folkriksdagarna och hade följt den manliga rösträttsrörelsen på nära håll.

Anna Whitlock kom från ett borgerligt, men inte exceptionellt förmöget, hem. Såväl hennes mor (Sophie Whitlock) som hennes syster (Ellen Whitlock) var aktiva inom kvinnoföreningar. 17 år gammal började hon undervisa och hon tog examen från Högre lärarinneseminariet.

Anna Whitlock är annars mest känd för den Whitlockska samskolan som hon grundade. Där tillämpade hon tidens nya pedagogiska idéer om samskola, religionsfrihet, främjande av praktiskt arbete och fysisk fostran. Samskolan, skulle man också kunna säga, var en del i ett feministiskt projekt, även om Whitlock själv kanske skulle ha reserverat sig mot termen. Hennes uppfattning var att flickor och pojkar borde få samma uppfostran och utrustas med samma möjligheter i livet.

Whitlock anlitade lärare från samtidens mest kända kulturelit, som fanns i hennes bekantskapskrets. Ellen Key var t.ex. en av dem som arbetade på skolan. Även Emilia Broomé började som så många andra kvinnosakskämpar som lärarinna på Anna Whitlocks skola. Genom Whitlock blev Broomé indragen i bildandet av den första rösträttsföreningen, Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm, där hon blev dess första ordförande. De professionella och personliga nätverken var viktiga. Skolan blev en samlingspunkt för den liberala kvinnofrågan och många rösträttsmöten hölls också där genom åren.

Whitlock var en mycket aktiv föreningsmänniska med många överlappande medlemskap. I många av dessa föreningar var hon en aktiv medlem högt upp i föreningshierarkierna. Hon medverkade i rena kvinnoföreningar som LKPR och Fredrika Bremer-förbundet och hon var, liksom flertalet framträdande LKPR-kvinnor, även medlem av Föreningen Frisinnade kvinnor. Hon var också "könsöverskridande" och ingick som en av de första kvinnorna i Frisinnade Landsföreningen och dess förtroenderåd.

Whitlock var även aktiv i Föreningen Studenter och Arbetare och Centralförbundet för Socialt Arbete (CSA), som bildades 1903 (samma år som LKPR). Detta förbund initierade och drev frågor som den moderna välfärdsstaten senare tog upp i sin regi. Whitlock satt 20 år i CSA:s styrelse och fungerade under fyra år även som vice ordförande. Hon var en av dem som gjorde upp planen för de första kurserna för fackmässig utbildning för olika sociala arbetsuppgifter.

Utbildning och folkbildning var viktiga ledstjärnor för Whitlock. Som pedagog av facket insåg hon klarare än många kunskapens värde. Whitlock kunde på olika sätt förena sitt engagemang i olika föreningar och integrerade frågan om kvinnors rösträtt med skolpolitik och socialpolitik. Utbildning, folkbildning och rösträtt gick hand i hand för henne och detta framkommer tydligt i ett flygblad från 1905 - "Hur bör den svenska kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten?".

Mer om Anna Whitlock
Björklund, Sigrid, Anna Whitlock : en svensk märkeskvinna. - Stockholm, 1931.
Hedström Huveröd, Susel, Kvinnor som murbräckor : idéhistoriska strövtåg med Ellen Key som referenspunkt. - Stockholm, 1989.

Av Anna Whitlock [kronologiskt]
Barnens första geografi. - Stockholm, 1893.
Bör den svenska kvinnan erhålla politisk rösträtt? - Stockholm, 1903. - [Även i Dagny 1903.]
Social undervisning för ungdom. - Ingår i: Social tidskrift, 1903, s. 283-286.
Socialt arbete. 3. - Ingår i: Social tidskrift, 1903, s. 118-121.
Hur bör den svenska kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten? - Stockholm, 1905.
Skolans ställning till religionsundervisningen i Sverige och andra länder. - Stockholm, 1906.
Tal vid kvinnodeputationernas uppvaktning hos H.Exc.statsministern den 6 okt. 1906. - Malmö, 1906.
De svenska kvinnornas rösträttskamp. - Ingår i: Social tidskrift, 1906, s. 48-52.
Kooperationens kulturvärde. - Ingår i: Kooperatörens almanack, 1907, s. 28-31.
Sociala lifsverk : Doktor Karolina Widerström. - Ingår i: Social tidskrift, 1907, s. 403-407.
Eva Bonnier. - Ingår i: Social tidskrift, 1909, s. 35-36.
Separatiststräfvanden inom kvinnornas rösträttsrörelse. - Ingår i LKPR:s artikelserie, bl.a. publicerad i Gefle Dagblad 27/10-1910.
Den sociala undervisningen och ungdomen. - Stockholm, 1910.
Social undervisning för ungdom. - Ingår i: Svensk läraretidning, 1910.
De moderata kvinnorna och rösträtten. - Ingår i LKPR:s artikelserie, bl.a. publicerad i Gefle Dagblad 4/2-1914.
Skolreformen och ungdomen. - Stockholm, 1922.
LKPR och den politiska neutraliteten. - Stockholm, [u å].

Sidansvarig: Webmaster
Sidan uppdaterades: 2012-10-01 15:38

Utskriftsversion

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen