Clara Zetkin

Clara Zetkin

Till början av artikeln
Clara Eissner föddes i en by söder om Leipzig. Fadern var lärare och modern var engagerad i kvinno- och arbetarföreningar. Dottern studerade i Leipzig och utbildade sig också till lärare. Hon var aktiv i radikala studentföreningar, där hon träffade den ryske revolutionären Ossip Zetkin. 1878 blev hon medlem i Socialdemokratiska arbetarpartiet. Samma år infördes den s.k. socialistlagen, som gjorde det olagligt att anordna möten där man spred socialistiska idéer. Clara Zetkin gick i exil, först i Schweiz, därefter i Paris, där Ossip Zetkin redan befann sig. 1889 deltog Clara Zetkin i organiserandet av den Andra Internationalens kongress i Paris. Under kongressen höll hon föredraget "Die Arbeiterinnen- und Frauenfrage der Gegenwart", vilket kom att spela en viktig roll och blev en av grunderna för de kvinnliga socialisternas emancipationsteorier. Året därpå upphävdes antisocialistlagarna i Tyskland och Clara Zetkin flyttade tillbaka till sitt hemland. Ossip Zetkin hade året innan avlidit i tuberkulos i Paris. Clara Zetkin bosatte sig i Stuttgart, där hon blev redaktör för socialdemokraternas kvinnotidskrift "Die Gleichheit". 1910 blir hon ordförande i Internationella Socialistiska kvinnoförbundet. Vid Andra Internationalens kongress i Köpenhamn 1910 tog hon initiativet till Internationella Kvinnodagen, som efter 1921 kom att firas den 8 mars. Vid valet 1920 kom Zetkin in i riksdagen för kommunistpartiet och var sedan riksdagsledamot till 1933, då Hitler utestängde partiet från riksdagen. Clara Zetkin, som sedan 1921 varit medlem i Kominterns verkställande utskott, gick då i exil i Sovjetunionen. Hon avled samma år och begravdes vid Kremlmuren.

Om Clara Zetkin
Badia, Gilbert, Clara Zetkin, féministe sans frontières. - Paris, 1993.
Bohman, Ruth, Clara Zetkin. - Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 1981:1/2, s. 105-107.
Clara Zetkin : 1857-1933.
Clara Zetkin : Bilder und Dokumente. - Leipzig, 1982.
Clara Zetkin in ihrer Zeit : neue Fakten, Erkenntnisse, Wertungen / Ulla Plener (hrsg.). - Berlin, 2008.
Evans, Richard J., Theory and practice in German social democracy 1880-1914 : Clara Zetkin and the socialist theory of women's emancipation. - Ingår i: History of political thought, 1982:2, s. 285-304.
Grass, Martin, "... inga förfuskade kopior av männen" : två brev från Clara Zetkin 1917. - Ingår i: Arbetarhistoria, 1987:4/1988:1(=nr 44/45), s. 39-42 .
Honeycutt, Karen, Clara Zetkin : a socialist approach to the problem of woman's oppression. - Ingår i: Feminist studies, 1976:3/4, s. 131-144.
Härensten, Gunilla, & Eva-Mari Köhler, För våra barn : om kvinnliga pedagoger i modern tid. 1, Clara Zetkin (1857-1933). - Lund, 1993.
Reetz, Dorothea, Clara Zetkin als sozialistische Rednerin. - Leipzig, 1978.
Walther, Rosemarie, Clara Zetkin zur prolitarischen Familienerziehung. - Berlin, 1959.
Ünlüdag, Tânia, Bourgeois mentality and socialist ideology as exemplified by Clara Zetkin's constructs of femininity. - Ingår i: International review of social history, 2002:1, s. 33-58.

Av Clara Zetkin
Arbeiterinnen- und Frauenfrage der Gegenwart. - Berlin, 1889.
Ausgewählte Reden und Schriften. - 3 vol. - Berlin, 1957-1960.
Die Bedeutung der aufbauenden Sowjetunion für die deutsche Arbeiterklasse. - Berlin, 1926.
Erinnerungen an Lenin. - Wien, 1929.
Från Tysklands socialdemokratiska kvinnorörelse. - Ingår i: Morgonbris, 1910:6, s.5, 6.
Geistiges Proletariat, Frauenfrage und Sozialismus. - Berlin, 1902.
Ich will dort kämpfen, wo das Leben ist : eine Auswahl von Schriften und Reden. - Berlin, 1955.
Kunst und Proletariat. - Hrsg. von Hans Koch. - Berlin, 1977.
Rosa Luxemburg und Karl Liebknecht. - Berlin, 1919.

Sidansvarig: Webmaster
Sidan uppdaterades: 2012-09-01 15:06

Utskriftsversion

© Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen | Karta