Göteborgs universitetsbibliotek: S.A. Andrée och hans polarfärd med luftballong 1896 - 1897
Webbkarta

S.A. Andrée och hans polarfärd med luftballong 1896 - 1897

Tiden efter A.E. Nordenskiölds Grönlandsexpedition 1883 kan ses som en tid av återhämtning inom svensk polarforskning och även Oscar Dicksons mecenatskap går in i en lugnare fas. Den här perioden är emellertid också en tid av förberedelser och en modernare teknik väntade på att göra sitt intåg. Alltjämt kvarstod Nordpolen som ett ouppnått mål och Fridtjof Nansen hade i augusti 1896 återvänt från sin stora Fram-expedition utan att ha erövrat densamma

Det är mot bakgrund av detta som överingenjören vid Kungliga Patentverket i Stockholm Salomon August Andrée (1854-1897) kom på tanken att uppnå Nordpolen med hjälp av en gasballong och på samma gång bedriva geografisk utforskning av det omgivande polarområdet. Andrée hade redan tidigt fascinerats av luftseglingskonsten efter en resa till USA på 1870-talet, och med hjälp av stiftelsen Lars Hiertas minne kunde han senare skaffa en egen ballong, Svea, med vilken han gjorde sammanlagt nio uppstigningar, varav fem från Göteborg, under åren 1893-1895.

Andrée hade viss arktisk erfarenhet sedan tidigare, eftersom han hade övervintrat på Spetsbergen 1882-1883 som deltagare i den svenska expeditionen under det första Internationella polaråret, och tanken på en luftburen polarfärd mognade nu alltmera hos honom. Han lade fram sina planer för A.E. Nordenskiöld som entusiastiskt stöttade honom, och 1895 presenterade han sitt projekt med ett föredrag inför Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. Detta föredrag publicerades snabbt både i Aftonbladet och i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning samt i broschyrform och däri heter det bl.a:” Är det då icke mera sannolikt, att man skall lyckas segla till polen med en god ballong, än att man skall blifva af hundar släpad dit på en kälke eller kunna segla dit med fartyg, som färdas likt erratiska block, fastfrusna vid en iskontinent? - - - Och vilka äro närmare till att göra ett sådant försök än vi svenskar? - - - Och månne jag misstager mig däri, att liksom vi hoppas och vänta, att de mellan- och sydeuropeiska folken skola genomforska Afrika, så vänta de af oss, att vi skola genomforska den Hvita verldsdelen?”. Detta var stora ord avsedda att slå an nationella strängar, och den subtila antydningen på Nansens fartyg Fram (”erratiska block fastfrusna vid en iskontinent”) som vid den här tiden låg infrusen någonstans i Norra ishavet, hade säkert effekt.

Andrées planer stötte till en början på motstånd inom etablerade kretsar inom polarforskningen, men opinionen svängde snart till hans fördel och inom kort hade han den för expeditionskostnaderna begärda summan 130 000 kronor garanterad genom bidrag från kung Oscar II, Alfred Nobel och Oscar Dickson i Göteborg. Detta möjliggjorde ett genomförande av expeditionen redan 1896 och förberedelserna tog nu snabbt fart. Andrées förbindelser med staden Göteborg var sedan tidigare goda och här bodde även hans bror, sjökapten Ernst Andrée. Denne var en handlingskraftig man och han fick nu en central position under tillrustningarna för expeditionen.

Polarballongen tillverkades av den kände franske ballongfabrikören Henri Lachambre och levererades direkt till Göteborg från Paris i maj 1896. Till expeditionsfartyg utsågs ångaren Virgo tillhörig det Ahrenbergska rederiet i Göteborg och fartyget stod under befäl av kapten Hugo Zachau. För att kunna starta med ballongen mot Nordpolen från en plats på Spetsbergen behövdes ett skyddande monteringsfärdigt ballonghus. Ritningarna till detta utfördes av ingenjören Ivar Svedberg vid Billesholms gruvor i Skåne och uppdraget att bygga huset gick till byggnadsfirman F.O. Peterson i Göteborg. Våren 1896 uppförde man på prov byggnaden vid Johannesplatsen i närheten av Stigbergsliden i Göteborg vilket rönte stor uppmärksamhet från allmänheten.

Till följeslagare på polarfärden hade Andrée utsett fil dr Nils Ekholm (1848-1923), verksam vid Meteorologiska Centralanstalten i Stockholm samt amanuensen vid Stockholms högskola Nils Strindberg (1872-1897). Ekholm hade f.ö. tillsammans med Andrée deltagit i den ovannämnda övervintringen på Spetsbergen 1882-1883 under det första Internationella Polaråret. Den 7 juni 1896 lämnade expeditionen Göteborg under stora festligheter för att via Tromsö gå till Danskön på nordvästra Spetsbergen där man upprättade ett basläger och byggde upp det monteringsfärdiga ballonghuset. Allt var klart för start och det enda som fattades var den rätta sydliga vinden som krävdes för att föra ballongen mot Nordpolen. Emellertid gick hela sommaren 1896 utan att gynnsamma vindförhållanden infann sig och den 20 augusti lämnade man Danskön. Nils Ekholm hade under sommaren konstaterat att gasläckaget från ballongen var avsevärt större än det beräknade och krävde för sin fortsatta medverkan att detta skulle avhjälpas inför nästa års expedition. Några förbättringar ansåg Andrée dock inte vara nödvändiga. Detta ledde till en schism mellan Andrée och Ekholm vilken fick till följd att den senare avsade sig sin plats i expeditionen och att allt flera kritiska röster hördes mot projektet.

Våren och sommaren 1897 närmade sig dock snabbt och man började förberedelserna för en ny polarfärd. Till ersättare för Nils Ekholm hade Andrée utsett civilingenjören Knut Fraenkel (1870-1897) och som reservman, ifall någon skulle få förhinder, löjtnanten Gustaf Vilhelm Emanuel Swedenborg (1869-1943).

Andree Fraenkel Strindberg

Den 18 maj 1897 avgick expeditionen med flottans kanonbåt Svensksund, vilken detta år hade ställts till expeditionens förfogande. Den 30 maj var man åter på Danskön och fortsatte årets förberedelser. Den 11 juli infann sig äntligen den rätta vinden och ballongen, som fått namnet Örnen, lyfte mot Nordpolen. Ett missöde vid starten gjorde dock att ballongens släplinor lossnade. Detta fick till följd att ballongen förlorade sin styrbarhet och istället blev en friballong utlämnad helt till vindarna.

Andreé Örnen 1897

Örnen lyfter från Danskön 1897. Efter fotografi av Alexis Machuron

Örnen och dess besättning försvann in över isvidderna och livet återgick till det normala. Veckor och månader gick emellertid utan att några underrättelser kom från polarfararna med undantag av en brevduva som sköts några dagar efter uppstigningen och vars budskap var att allt var väl ombord. Ryktesspridningen tog fart och expeditionen hade setts än här, än där. Alla budskap visade sig dock vara falska och tystnaden lägrade sig över expeditionen och dess öde ända till sommaren 1930 då ett norskt fångst- och forskningsfartyg av en slump fann Andréemännens läger på Vitön öster om Spetsbergen dit man tagit sig efter en mödosam isvandring sedan man tvingats landa med ballongen. Fyndet av Andréexpeditionen blev en världssensation och resterna av expeditionen hemfördes hösten 1930 till Sverige under stora hedersbetygelser. Utrustning och annan dokumentation från expeditionen kan idag ses på Gränna museum, Andréexpeditionen Polarcenter.

AL

Litteratur

  1. Andrée, S.A. "Förslag till polarfärd med luftballong", Stockholm, 1895
  2. Andrée, S.A. "Med Örnen mot polen. Andrées polarexpedition år 1897 Utg. på grundval av S.A. Andrées, Nils Strindbergs och Knut Fraenkels sommaren 1930 på Vitön funna anteckningar av Svenska sällskapet för antropologi och geografi", Stockholm, 1930
  3. Andrée, S.A. "Med Örnen mot polen. Andrées polarexpedition år 1897. Utg. på grundval av S.A. Andrées, Nils Strindbergs och Knut Fraenkels sommaren 1930 på Vitön funna anteckningar av Svenska sällskapet för antropologi och geografi, 1930 (E-BOK)
  4. "S.A. Andrée. Hans följeslagare och hans polarfärd 1896-1897" Minnesskrift utgifven av Svenska sällskapet för antropologi och geografi genom Gunnar Andersson, Stockholm, 1906
  5. Carlsson, Magnus, Knut Fraenkel - den anonyme deltagaren i Andrées polarexpedition, Borås 2013.
  6. Jacobowsky, C. V. "Andrée. En man och en bragd", Lund, 1930
  7. Lundström, S. "Vår position är ej synnerligen god. Andréexpeditionen i svart och vitt", Stockholm, 1997
  8. Sundman, P.O. "Ingen fruktan, intet hopp. Ett collage kring S.A. Andrée, hans följeslagare och hans polarexpedition", Stockholm, 1968
  9. Uusma, Bea, Expeditionen: min kärlekshistoria, Stockholm 2013.
  10. Wilkinson, Alec, "The ice balloon : S.A. Andrée and the heroic age of Arctic exploration", New York, 2011
  11. Wilkinson, Alec, "Polarexpeditionen : Andrée och jakten på Nordpolen ", Stockholm, 2014
  12. Waack, Carl, "Von Andree bis Zeppelin ; das Luftschiff im Dienste der Polarforschung", Rostock, 1910
  13. Se även biografiavsnittet om S.A. Andrée

Sidansvarig: Webmaster
Sidan uppdaterades: 2014-05-02 11:25

Utskriftsversion

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen