Människan i polarområdena

1882-83 genomfördes det första polaråret och avsikten var att utforska de mest grundläggande geografiska förhållandena i polarområdena. Var fanns landområden? Vad var hav? Viss internationell samordning ägde rum. Det andra polaråret 1932-33 var tänkt att följa upp resultaten från föregående polarår men samlade inte den mängd forskningsexpeditioner som var tänkt från början. Det tredje polaråret fick av olika skäl byta namn till det Internationella Geofysiska året (IGY) och sattes igång redan 1957-58. Detta handlade till stor del om forskning kring den övre atmosfären och därmed om kommunikations- och rymdteknologi. 70 länder deltog och Sovjetunionens Sputnikprojekt chockade världen.

Det internationella polaråret (International Polar Year IPY) 2007-8 till minne av det Internationella Geofysiska Året 1957-58 resulterade i en stor mängd nya forsknings- och informationsprojekt om polarområdena, återigen med deltagare från hela världen. Ny teknologi och en ny generation forskare fanns på plats och polarområdena av idag är utomordentligt viktiga för forskningen om klimatförändringar och miljöpåverkan.

Det unika med detta fjärde polarår i jämförelse med de föregående var att man efter många och långa diskussioner inom forskarsamhället beslöt att också ta med en så kallad mänsklig dimension i forskningen om polarområdena (the human dimension). Människorna som sedan länge levt i Arktis erhöll möjlighet att vara delaktiga i forskningen och själva få föra fram angelägna forskningsproblem om hälsa, boende, utbildning och välfärd. Humanister och samhällsvetare fick också de en plats för sin forskning om allt från vetenskapshistoria, historia, språk och politik med flera ämnen.

Från svensk sida gjorde Vetenskapsrådet utöver de vanliga anslagen till forskare inom de naturvetenskapliga ämnena en riktad satsning mot just "den mänskliga dimensionen". En särskild arbetsgrupp bildades för att samla humanister, samhällsvetare och kulturvetare. Undertecknad vid Göteborgs universitet erhöll medel för att göra en utställning om "Göteborg som nod för polarforskning förr och nu". Denna visades på Sjöfartsmuseet i Göteborg 2008 tillsammans med annan polarrelaterad forskning under namnet "Iskalla uppdrag" och senare även i Umeå. Samtidigt hölls flera föreläsningsserier. Medel gavs också för att göra en portal om svensk polarforskning fram till och med 1980, i huvudsak ämnad för forskare och andra intresserade av humaniora, samhällsvetenskap och kulturvetenskaper.

Vare sig utställning eller portal hade kunnat förverkligas utan ett nära samarbete med Göteborgs Universitetsbibliotek. Förste bibliotekarie Anders Larsson har författat texterna om polarområdenas historia och utforskning samt om ett antal viktiga svenska polarexpeditioner. Han har förutom några forskarporträtt också skrivit avsnittet om polarområdena i konsten, skönlitteraturen, musiken och teatern samt kronologin om allmän upptäcktshistoria i Arktis och Antarktis. Universitetsbibliotekarie Gunnar Holmlund har tagit fram och ställt samman alla de länkar som finns i portalen, till litteratur, tidskrifter, arkiv av intresse för humaniora och samhällsvetenskap samt tillsammans med IT-tekniker Lennart Stark ansvarat för det tekniska arbetet vid utplaceringen av portalen på nätet. En annan nyckelperson är professor emeritus Aant Elzinga, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet som skrivit forskarporträtt och expeditionsskildringar och som tillsammans med Anders och Gunnar genomgående varit starkt engagerad i portalarbetet. Bo Strömberg har varit behjälplig med väsentliga uppgifter som ligger till grund för Gunnar Hoppes biografi. FD Tyrone Martinsson, Fotohögskolan, Göteborgs universitet hade uppgiften att ta fram allt bildmaterial och bearbeta detsamma och i detta sammanhang vill jag också rikta ett varmt tack till Professor Per Holmlund, Stockholm universitet, till Kungl Vetenskapsakademin, Stockholm och Håkan Jorikson vid Grenna Museum Polarcenter som ställt en rad bilder till förfogande. Med portalen hoppas vi att humanister, samhällsvetare och kanske en intresserad allmänhet kommer att få det lite lättare att hitta fram till alla de arkiv och bibliotek i vilka polarhistorien ligger spridd i form av brev, foton, böcker och handlingar av alla de slag. En god början är samlingarna vid Göteborgs Universitetsbibliotek!

Docent Lisbeth Lewander (1956-2012), Institutionen för kulturvetenskaper Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet, projektledare

Not: Den engelska översättningen gjordes färdigt av Aant Elzinga (AE) i mars 2014, och reviderades tillsammans med Anders Larsson (AL).