Årtalslistor

Här finner du ett urval av viktiga årtal vad gäller kvinnohistoria och jämställdhet i Sverige.
Vill du läsa mer om ett årtal eller hela decenniet kan du klicka dig vidare på aktuellt årtal, och får då i vissa fall även upp illustrationer.
Längst ner på sidan finns också en lista över Första kvinnan inom olika områden och EU-direktiv.

1632 - En flickskola grundas i Västerås av Johannes Rudbeckius.

1773
- Anna Hammar-Rosén (1735-1805) blir en av Sveriges första kvinnliga tidningsutgivare.

1842
- Obligatorisk folkskola införs för kvinnor och män.
1845
- Lika arvsrätt för kvinnor och män införs.
1846
- Ogifta kvinnor (änkor, frånskilda) tillåts att arbeta inom hantverk och handel.

1853
- Kvinnor får rätt att undervisa i de mindre folkskolorna.
1858
- Ogift kvinna som fyllt 25 år får rätt att efter anmälan hos domstol bli myndig.
1859
- Kvinnor får inneha vissa lägre lärartjänster och statstjänster.


1861
- Högre lärarinneseminariet grundas.
1862
- Kvinnor (ogifta kvinnor och änkor) och män får inkomstgraderad kommunal rösträtt.
1863
- Ansökningsförfarande för att bli myndig tas bort för ogift kvinna.
1864
- Ogifta kvinnor får samma formella rättigheter som män i det privata näringslivet.
1864
- Mannen förlorar laglig rätt att aga sin hustru.
1864
- Upprättas Statens normalskola för flickor.

1870
- Kvinnor får som privatister ta studentexamen ("mogenhetsexamen").
1872
- Kvinnor får själv bestämma vem hon ska gifta sig med
1873
- Föreningen för gift kvinnas äganderätt bildas.
1873
- Kvinnor får tillträde till universiteten och får rätt att ta akademisk examen, dock ej teologisk el. högre juridisk.
1874
- Lag om gift kvinnas äganderätt.

1884
- Fredrika Bremer-förbundet bildas.
1884
- Ogift kvinna blir myndig vid 21 år.
1884
- Göteborgs kvinnoförening bildas.
1886
- Första kvinnliga yrkesföreningen bildas: Sveriges barnmorskeförbund.
1886
- Första kvinnliga fackföreningen bildas: Hemsömmerskor i Lund.
1888
- Kvinnliga Arbetarförbundet bildas - den första organisationen inom den proletära kvinnorörelsen.
1888
- Utexamineras den första kvinnliga med.lic. - Karolina Widerström.
1889
- Kvinnor blir valbara till fattigvård, skolvård m.m. (gäller ogifta kvinnor med egendom).

1892
- Stockholms allmänna kvinnoklubb bildas och uppgår samma år i Socialdemokratiska arbetarpartiet.
1892
- I Uppsala bildas den första kvinnliga studentföreningen, med Lydia Wahlström som ordförande

1900
- Lag om förbud för kvinnor att arbeta under jord, i stenbrott eller gruva.
1901
- Rätt till ledighet utan lön vid barnsbörd
1902
- Kvinnornas Fackförbund bildas, främst bestående av sömmerskor
1902
- Efter diskussioner bland både liberala och socialdemokratiska kvinnor bildades i Stockholm detta år den första Föreningen för kvinnans politiska rösträtt under medverkan från bägge håll.
1903
- Fanns det sex svenska rösträttsföreningar som nu slås ihop och Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, bildas
1904
- Kvinnornas Fackförbund inträder i LO
1904
- Akademiskt Bildade Kvinnors Förening grundas på initiativ av Anna Ahlström
1907-1909
- Genomförs en rösträttsreform som ger kvinnan rätt till kommunala uppdrag, förutsatt att hon är rösträttsberättigad enligt den nya 40-gradiga skalan
1907
- Frisinnade landsföreningen tar upp kvinnorösträtten på programmet. Första socialdemokratiska kvinnokonferensen hålls.
1909
- Allmän rösträtt för män vid 24 år
1909
- Nattarbetsförbud för kvinnor införs
1909
- Kommunala mellanskolan inrättas och är öppen för båda könen, utbildningen leder till realexamen

1910
- Kvinnor får rätt att inneha kommunala poster
1910
- Gertrud Månsson (Arbetarepartiet) och Valfrid Palmgren (Allmänna Valmansförbundet) - de två första kvinnliga stadsfullmäktige i Sverige (Stockholm)
1910
- Preventivmedel förbjuds i lag
1912
- Tidskriften Rösträtt för kvinnor startas av LKPR och upphör 1919 när rösträtt för kvinnor införs.
1913
- Allmän pensionsförsäkring införs för kvinnor och män
1913
- Anna Herslow och Kristina Frank - första kvinnorna i stadsfullmäktige, Malmö
1918
- Kvinnor får bli lektorer/rektorer vid allmänna läroverk
1918
- Kvinnor får rätt att bli lektorer och rektorer vid allmänna läroverk
1919
- Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdag
1919
- IFUW, akademiska kvinnors internationella nätverks bildas

1920
- Sveriges Socialdemokratiska kvinnoförbund bildas.
1920
- Moderata kvinnoförbundet (MKF) bildas under namnet Centrala kvinnorådet.
1921
- Första valet hålls där kvinnor får rösta.
1921
- Gift kvinna blir myndig vid 21 år.
1923
- Behörighetslagen antas och likställer man och kvinna när det gäller rätt att inneha statliga tjänster, med undantag för tjänster som kan kräva utövande av våld (militära och polisiära).
1925
Behörighetslagen träder i kraft 1 juli.
1925
- Lag om gift kvinnas medborgarskap.
1925
- Medborgarskolan vid Fogelstad invigs.
1927
- Försök med kvinnolista i stadsfullmäktigevalet i Stockholm
1927
- Genom en ny skolreform öppnas statliga läroverk för flickor på samma villkor som för pojkar.

1931
- Moderskapsförsäkring införs, förmedlad via sjukkassorna, vilken ger sjukpenning 30-42 dagar samt ersättning för barnmorska.
1931
- Yrkeskvinnors klubb bildas i Stockholm
1933
- Centerkvinnorna, Centerpartiets kvinnoförbund, bildas under namnet Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund.
1935
- Kvinnor får lika stor folkpension som män
1936
- Statligt anställda kvinnor får rätt till tjänstledighet med sjuklön vid havandeskap och barnsbörd.
1937-38
- Flera lagar som gäller mödraskap och barnavård träder i kraft. Förbudet gällande användning, upplysning om och försäljning av preventivmedel upphävs (1938).
1937
- Införs likalön för kvinnliga och manliga folkskollärare
1939
- Trolovning, giftermål, havandeskap eller förlossning kan inte längre användas som skäl för att avskeda kvinnor i statlig tjänst.

1944
- Homosexualitet avkriminaliseras i Sverige.
1945
- Arbetstrygghetslagen från 1939 omarbetas och kommer att gälla alla arbetsgivare, dessutom sänks kravet på den anställdes arbetstid från två till ett år
1946
- Rätt till lika lön inom alla statliga tjänster (utom präst- och militärtjänster).
1947
- ABKF ändrar namn till KAF (Kvinnliga Akademikers Förening).
1948
- Allmänna barnbidrag införs.
1949
- Modern får rätt att vara förmyndare över minderåriga barn i äktenskapet. Barn inom och utom äktenskapet sammanförs i gemensamma bestämmelser.
1949
- § 28 i Regeringsformen från 1809 ändras. Uttrycket "infödde svenske män" ändras till "svenska medborgare"

1951
- Kvinnan får bli förmyndare för sina egna barn vid makens frånfälle.
1951
- Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap vid giftermål med utländsk medborgare.
1955
- Förstatligande av sjukförsäkringen - rätt till 90 dagars mammaledighet.
1958
- Kvinnor får rätt att bli präster. Enligt en s.k. sammvetsklausul kan biskop inte tvingas prästviga en kvinna.
1958
- Kvinnohistoriskt arkiv, numera KvinnSam, grundas av Eva Pineus, Rosa Malmström och Asta Ekenvall.
1958
- Kvinnor får tillträde till prästämbetet.

1960
- Gunnar Qvist utkommer med avhandlingen Kvinnofrågan i Sverige 1809-1846 : studier rörande kvinnans näringsfrihet inom de borgerliga yrkena. Avhandlingen var den första svenska avhandlingen inom kvinnohistoria.
1960
- Införs lika lön för lika arbete för kvinnor och män.
1960
- LO och SAF beslutar att inom fem år slopa de särskilda kvinnolönetarifferna
1964
- P-piller godkänns i Sverige
1965
- 1962 års brottsbalk träder i kraft och ersätter 1864 års strafflag.
1962
- Riksdagen ansluter sig till FN-konventionen om lika lön för lika arbete.
1962
- I samband med grundskolans införande bestämde staten att flickskolorna skulle läggas ned.
1968
- Grupp 8 bildas.
1969
- Jämställdhet skrivs in i den nya läroplanen för grundskolan.

1970
- Jämställdhet skrivs in i den nya läroplanen för gymnasieskolan.
1971
- Kvinnobulletinen startas.
1971
- Särbeskattning införs.
1972
- Grupp 8 ordnar den första 8 mars demonstrationen.
1974
- Föräldrar får rätt att dela på ledigheten vid barns födelse genom att föräldraförsäkring införs.
1975
- Ny abortlag införs. Kvinnan bestämmer själv om abort t.o.m. 18:e havandeskapsveckan.
1975
- Inför FN ett internationellt kvinnoår.
1976
- Förordning om jämställdhet i den statliga sektorn.
1978
- Sveriges första Kvinnohus öppnas i Göteborg.
1979
- Småbarnsföräldrar får rätt till 6 timmars arbetsdag.
1979
- Lagen om jämställdhet i arbetslivet antas i riksdagen.

1980
- Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas.
1980
- Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs.
1980
- JämO införs.
1980
- Grundades Kvinnovetenskaplig tidskrift, sedan 2007 Tidskrift för genusvetenskap.
1982
- Kristdemokratiska kvinnoförbundet(KdS-K) bildas.
1982
- Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats.
1982
- Statliga bidrag till kvinnoorganisationer.
1982
- ATP-poäng för vård av barn under 3 år, i hemmet, införs. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer införs. Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK tecknas
1982
- Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal.
1982
- Fem lagar om kvinnors och barns rättsställning vid brott som incest och andra sexuella övergrepp skärps.
1982
- Kvinnor får vid giftermål välja sitt eget eller mannens efternamn.
1984
- Jämställdhetsavtal inom statliga sektorn.
1989
- Alla yrken öppna för kvinnor - även inom försvaret.
1989
- Nordisk handlingsplan för jämställdhet.

1991
- Jämställdhetslagen kommer till.
1994
- Sveriges riksdag blir världens mest jämställda, av 349 ledamöter är 144 kvinnor.
1994
- Lag om registrerat partnerskap mellan två personer av samma kön.
1995
- Den så kallade pappamånaden införs i föräldraförsäkringen.
1995
- Förordning om positiv särbehandling vad gäller tillsättande av professorer och forskarassistenter antas.
1995
- Lagstadgat krav att kartlägga löneskillnaderna mellan kvinnor och män på alla arbetsplatser.
1995
- Lag om positiv särbehandling vad gäller tillsättandet av professorer.
1997
- Kvinnomaktutredningen lämnar sitt slutbetänkande "Ty makten är din…" där vissa paragrafer i jämställdhetslagen föreslås förtydligade.
1998
- Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster.
1998
- Lagen om kvinnofrid träder i kraft.
1999
- HomO - Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, inrättas av regeringen.

2001
- Lag om likabehandling av studenter i högskolan.
2005
- Feministiskt initiativ bildas 3 april.
2008
- En ny diskrimineringslag antas.
2009
- JämO upphör och istället införs DO, Diskrimineringsombudsmannen.
2009
- Genom ändringar i äktenskapsbalken blir det möjligt för två personer av samma kön att ingå äktenskap.

2010
- En ändring i lagen om totalförsvarsplikt gör värnplikten könsneutral.

Första kvinnan

1748 - Eva de la Gardie, grevinna, första kvinnan i Vetenskapsakademin
1773 - Ulrika Pasch, första kvinnan i Konstakademin
1872 - Betty Pettersson, första kvinnan som skrivs in som student (Uppsala univ.)
1858 - Louise Flodin blir första kvinna, i Sverige, att ge ut och trycka en tidning (Arboga tidning)
1883 - Ellen Fries disputerar i historia och blir Fil.Dr.
1886 - Sonja Kovalevsky, första kvinnliga universitetsprofessorn (i matematik)
1888 - Karolina Widerström, utexamineras som första kvinnliga med.lic.
1900 - Kata Dahlström blir första kvinnan i den socialdemokratiska partistyrelsen
1912 - Eva Andén blir Sveriges första kvinnliga advokat
1913 - Anna Herslow och Kristina Frank, första kvinnorna i Malmö stadsfullmäktige
1914 - Selma Lagerlöf, första kvinnliga ledamoten i Svenska Akademin
1918 - Eva Andén, första kvinnan i Sveriges Advokatsamfund
1921 - Kerstin Hesselgren, första kvinnan i riksdagens 1:a kammare (5 st. invalda i hela riksdagen)
1937 - Nanna Svartz blir Sveriges första ordinarie kvinnliga professor (medicin)
1945 - Lise Meitner, första kvinnliga utländska ledamot i Vetenskapsakademin (blir svensk ledamot 1951)
1947 - Karin Kock, Sveriges första kvinnliga statsråd
1960-talet - Mona Lidman Valdemarsson, första TV-meteorologen
1960 - Elisabeth Djurle Olander, Margit Sahlin och Ingrid Persson prästvigs 10 april och blir därigenom de första svenska kvinnorna inom detta yrke.
1961 - Maja Britta Oldin, första rådmannen, vid Stockholms rådhusrätt
1970 - Gun Widmark, första kvinnliga professor i nordiska språk, vid Göteborgs universitet
1972 - Ulla-Brita Neibig blir Sveriges första kvinnliga lokförare.
1976 - Anna Christensen, första kvinnliga professor i juridik
1978 - Birgitta Ulvhammar, Sveriges första kvinnliga generaldirektör, för Skolöverstyrelsen
1984 - Gunhild Kyle blir innehavare av Nordens första professur i Kvinnohistoria som inrättas i Göteborg
1985 - Karin Söder (Centerpartiet) blir Sveriges första kvinnliga partiledare för ett riksdagsparti
1989 - Lillemor Arvidson blir Sveriges första kvinnliga fackordförande (Kommunalarbetarförbundet)
1992 - Boel Flodgren blir Sveriges första kvinnliga universitetsrektor
1997 - Christina Odenberg, första kvinnliga biskopen
2000 - Wanja Lundby-Wedin , första kvinnliga ordförande i LO
2013 - Antje Jackelén utnämns till ärkebiskop och blir därigenom första kvinna i Sverige på posten.


EU-direktiv

1975 - Likalönsdirektivet, 75/117/EEG. Direktiv för lagstiftning vad gäller genomförande av principen om likalön för män och kvinnor.
1976 - Likabehandlingsdirektivet, 76/207/EEG. Direktiv om genomförande av principen om lika behandling av män och kvinnor i fråga om anställning, utbildning, befordran och arbetsvillkor. Ändring 2002/73/EG.
1978 - Socialförsäkringsdirektivet, 79/7/EEG. Direktiv om lika behandling av män och kvinnor vad gäller socialförsäkring.
1986 - Egenföretagardirektivet, 86/613/EEG Direktiv om lika behandling av kvinnor och män vad gäller socialförsäkringssystem och egenföretagare.
1992 - Graviditetsdirektivet, 92/85/EEG Särdirektiv inom ramdirektivet för arbetsmiljö. Direktivet syftar till förbättringar vad gäller säkerhet och hälsa för gravida, ammande och nyblivna mödrar i arbetslivet.
1996 - Föräldraledighetsdirektivet, 96/34/EG. Ramavtal vad gäller föräldraledighet. Ändring 97/75/EG.
1997 - Bevisbördedirektivet, 97/80/EG. Direktiv om bevisbörda i samband med särbehandling på grund av kön.
2004 - Direktiv om likabehandling vid tillgång av varor och tjänster, 2004/113/EG.
2006 - Direktiv om likabehandling i arbetslivet, 2006/54/EG.
2010 - Europeiska kommissionens kvinnostadga.

Saknar du något årtal?
Hör gärna av dig till KvinnSam
Listan uppdateras kontinuerligt.

Aktuellt

Föreslå inköp

Kontaktinformation

Snabbvägar

Utskriftsversion

© Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen | Karta