KvinnSam

Årtalslistor

Här finner du ett urval av viktiga årtal vad gäller kvinnohistoria och jämställdhet i Sverige.

1773 - Anna Hammar-Rosén (1735-1805) blir en av Sveriges första kvinnliga tidningsutgivare då hon tar över utgivningen av tidningen Hvad nytt? Hvad nytt? efter sin make Johan Rosén som startade tidningen 1772.
1858 - Detta år beslöt riksdagen att ogift kvinna som fyllt 25 år hade rätt att efter anmälan hos domstol bli myndig. Framtill 1872 behövde dock även den myndiga kvinnan målsmans tillstånd för att gifta sig. Om hon gifte sig blev hon åter omyndig.
1862 - Kvinnor (ogifta kvinnor och änkor) och män får inkomstgraderad kommunal rösträtt
1863 - Detta år togs ansökningsförfarande för att bli myndig bort för ogift kvinna. Myndighet inträdde då automatiskt vid 25 års ålder. 1884 sänktes gränsen till 21 år, densamma som då gällde för män.
1872 - Kvinnan får själv bestämma vem hon ska gifta sig med
1873 - Sveriges första kvinnosaksförening bildas (Föreningen för gift kvinnas äganderätt ) i syfte att verka för ”en sådan förändring i lagen, att den gifta kvinnan tillerkännes rätt att råd över den egendom hon före eller under äktenskapet ärvt eller förvärvat, och således även över inkomsten av eget arbete”. Anna Retzius var föreningens centralgestalt. Föreningen gick upp i Fredrika Bremer-förbundet 1896.
1884 - Detta år bildades Fredrika Bremer-förbundet (FBF). Målsättningen var ”att under kraftig samverkan av erfarna kvinnor och män, inom så vida kretsar av vårt land som möjligt, verka för en sund och lugn utveckling av arbetet för kvinnans höjande, i sedligt och intellektuellt såväl som i socialt och ekonomiskt hänseende”. Initiativtagare var Sophie Adlersparre som också var utgivare och redaktör för Tidskrift för hemmet, föregångare till Dagny och Hertha
1884 - Ogift kvinna blir myndig vid 21 år
1884 - Göteborgs kvinnoförening bildas. Dess mål var att ”genom tankeutbyte och propaganda verka för reformer”. Detta arbete skulle leda till en förändrad kvinnosyn och att stärka kvinnans ställning i samhället”. Föreningen stod bakom utgivningen av den kulturradikala tidskriften Framåt (1886-1888) under dess första år.
1889 - Kvinnor blir valbara till fattigvård, skolvård m.m. (gäller ogifta kvinnor med egendom)
1892 - Stockholms allmänna kvinnoklubb bildas och uppgår samma år i Socialdemokratiska arbetarpartiet. Den arbetade till en början både med facklig organisation och allmän politisk väckelse. Dess första ordförande blev Amanda Horney. Medlemsantalet var som mest 200.
1902 - Efter diskussioner bland både liberala och socialdemokratiska kvinnor bildades i Stockholm detta år den första Föreningen för kvinnans politiska rösträtt under medverkan från bägge håll. 1903 fanns det sex föreningar som sammanslöt sig i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR. Kravet var politisk rösträtt för kvinnor på samma villkor som för män. LKPR hade som mest 17 000 medlemmar i 213 föreningar.
1903 - Föreningarna slås ihop och Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, bildas
1907 - Frisinnade landsföreningen tar upp kvinnorösträtten på programmet. Första socialdemokratiska kvinnokonferensen hålls.
1907-1909 - Genomförs en rösträttsreform som ger kvinnan rätt till kommunala uppdrag, förutsatt att hon är rösträttsberättigad enligt den nya 40-gradiga skalan
1909 - Allmän rösträtt för män vid 24 år
1912 - Tidskriften Rösträtt för kvinnor startas av LKPR och upphör 1919 när rösträtt för kvinnor införs.
1919 - Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdag. Den första motionen om lika politiska rättigheter för kvinnor och män väcktes i riksdagen 1884 men avslogs. Den första propositionen om rösträtt och valbarhet för kvinnor i riksdagsval lades fram 1912 men röstades ned i den konservativt dominerade första kammaren. Den 24 maj 1919 beslutade riksdagen om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män. Reformen genomfördes efter förslag från en koalitionsregering bestående av liberaler och socialdemokrater. Läs mer
1920 - Sveriges Socialdemokratiska kvinnoförbund bildas
1920 - Moderata kvinnoförbundet (MKF) bildas under namnet Centrala kvinnorådet.
1921 - Första valet hålls där kvinnor får rösta. 47% av de röstberättigade kvinnorna deltog i valet (av röstberättigade män deltog 60%). I första kammaren blev Kerstin Hesselgren invald av liberaler och socialdemokrater. I andra kammaren valdes fyra kvinnor in : liberalen Elisabeth Tamm, socialdemokraterna Agda Östlund och Nelly Thüring samt Bertha Wellin, Lantmanna- och borgarepartiet.
1921 - Gift kvinna blir myndig vid 21 år. Mannen och kvinnan likställda i den nya giftermålsbalken. Fadern är dock barnets förmyndare - i ekonomiskt hänseende, ej vad gäller vårdnaden. För första gången införs även bestämmelse om att kvinnan ska bära mannens släktnamn.
1925 - Lag om gift kvinnas medborgarskap
1927 - Försök med kvinnolista i stadsfullmäktigevalet i Stockholm
1933 - Centerkvinnorna Centerpartiets kvinnoförbund, bildas under namnet Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund bildas
1944 - Homosexualitet avkriminaliseras i Sverige. I Sverige kriminaliserades frivilliga homosexuella relationer mellan vuxna 1864 och denna kriminalisering upphävdes först 1944 men de s.k skyddsåldrarna var högre för homosexuella. Detta visar att man fortfarande hade en föreställning om att unga måste skyddas mot homosexuell förförelse. Denna särlag för homosexuella avskaffades först 1979. Då ströks också homosexualitet som ett uttryck för ”mentala rubbningar” ur Socialstyrelsens sjukdomsregister.
1951 - Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap vid giftermål med utländsk medborgare
1958 - Kvinnohistoriskt arkiv, numera KvinnSam, grundas av Eva Pineus, Rosa Malmström och Asta Ekenvall
1960 - Gunnar Qvist utkommer med avhandlingen Kvinnofrågan i Sverige 1809-1846 : studier rörande kvinnans näringsfrihet inom de borgerliga yrkena. Avhandlingen var den första svenska avhandlingen inom kvinnohistoria
1971 - Kvinnobulletinen startas
1972 - Grupp 8 ordnar den första 8 mars demonstrationen
1975 - Inför FN ett internationellt kvinnoår
1980 - JämO införs
1982 - Kristdemokratiska kvinnoförbundet (KdS-K) bildas.
1982 - Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats
1982 - Statliga bidrag till kvinnoorganisationer
1989 - Nordisk handlingsplan för jämställdhet
1994 - Sveriges riksdag blir världens mest jämställda, av 349 ledamöter är 144 kvinnor
1997 - Kvinnomaktutredningen lämnar sitt slutbetänkande "Ty makten är din…" där vissa paragrafer i jämställdhetslagen föreslås förtydligade
1999 - Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO, inrättas av regeringen
2005 - Feministiskt initiativ bildas 3 april. Året därpå kandiderade Fi som politiskt parti i riksdagsvalet och blev därigenom det första politiska partiet i Sverige med en feministisk plattform.

Arbete och ekonomi

1845 - Lika arvsrätt för kvinnor och män införs
1846 - Ogifta kvinnor (änkor, frånskilda) tillåts att arbeta inom hantverk och handel
1853 - Kvinnor får rätt att undervisa i de mindre folkskolorna
1859 - Kvinnor får inneha vissa lägre lärartjänster och statstjänster
1864 - Ogifta kvinnor får samma formella rättigheter som män i det privata näringslivet (efter att den nya handels-, fabriks- och hantverksförordningen införts)
1874 - Gift kvinna får rätt att förvalta sin enskilda egendom och får råda över förtjänsten av eget arbete, regleras genom äktenskapsförord
1886 - Första kvinnliga yrkesföreningen bildas: Sveriges barnmorskeförbund.
1886 - Första kvinnliga fackföreningen bildas: Hemsömmerskor i Lund
1888 - Kvinnliga Arbetarförbundet bildas - den första organisationen inom den proletära kvinnorörelsen
1900 - Lag om förbud för kvinnor att arbeta under jord, i stenbrott eller gruva. I samma lag fastslås det också att en kvinna som fött barn inte får arbeta inom industri under fyra veckor efter förlossningen. Denna tid utsträcks 1912 till 6 veckor - alltid utan ersättning
1901 - Rätt till ledighet utan lön vid barnsbörd
1902 - Kvinnornas Fackförbund bildas, främst bestående av sömmerskor
1904 - Kvinnornas Fackförbund inträder i LO
1907-1909 - Genomförs en rösträttsreform som ger kvinnan rätt till kommunala uppdrag, förutsatt att hon är rösträttsberättigad enligt den nya 40-gradiga skalan
1909 - Nattarbetsförbud för kvinnor införs
1910 - Kvinnor får rätt att inneha kommunala poster
1913 - Allmän pensionsförsäkring införs för kvinnor och män
1913 - Anna Herslow och Kristina Frank - första kvinnorna i stadsfullmäktige, Malmö
1918 - Kvinnor får bli lektorer/rektorer vid allmänna läroverk
1923 - Behörighetslagenantas och likställer man och kvinna när det gäller rätt att inneha statliga tjänster, med undantag för tjänster som kan kräva utövande av våld (militära och polisiära). För prästtjänster gällde särskilda stadganden. Många kvinnoorganisationer hade deltagit i det långvariga påtryckningsarbete som ledde fram till denna reform, men särskilt stora insatser gjordes av Akademiskt bildade kvinnors förening, bildad 1904 . Läs mer
1925 Behörighetslagen träder i kraft 1 juli
1931 - Moderskapsförsäkring införs, förmedlad via sjukkassorna, vilken ger sjukpenning 30-42 dagar samt ersättning för barnmorska. För dem som ej är berättigade till pengar från sjukkassorna finns moderskapsunderstödet. Understödet omregleras 1937 till ett bidrag som bygger på generell behovsprövning
1931 - Yrkeskvinnors klubb bildas i Stockholm
1935 - Kvinnor får lika stor folkpension som män
1936 - Statligt anställda kvinnor får rätt till tjänstledighet med sjuklön vid havandeskap och barnsbörd. 1939 får kommunalanställda kvinnor i Malmö 12 veckors ledighet med sjuklön
1937 - Införs likalön för kvinnliga och manliga folkskollärare
1939 - Trolovning, giftermål, havandeskap eller förlossning kan inte längre användas som skäl för att avskeda kvinnor i statlig tjänst. Lagen undantar småföretag (mindre än 3 anställda) och gäller endast om man haft sammanhängande anställning i minst två år
1945 - Ovanstående lag omarbetas och kommer att gälla alla arbetsgivare, dessutom sänks kravet på den anställdes arbetstid från två till ett år
1946 - Rätt till lika lön inom alla statliga tjänster (utom präst- och militärtjänster). Kvinnorna i riksdagen enas om en motion: Lön efter prestation, avskaffande av kvinnolöner
1947 - Allmänna barnbidrag införs
1955 - Förstatligande av sjukförsäkringen - rätt till 90 dagars mammaledighet
1958 - Kvinnor får rätt att bli präster. Enligt en s.k. sammvetsklausul kan biskop inte tvingas prästviga en kvinna
1960 - Införs lika lön för lika arbete för kvinnor och män
1960 - LO och SAF beslutar att inom fem år slopa de särskilda kvinnolönetarifferna
1962 - Riksdagen ansluter sig till FN-konventionen om lika lön för lika arbete
1971 - Särbeskattning införs
1974 - Föräldrar får rätt att dela på ledigheten vid barns födelse genom att föräldraförsäkring införs
1976 - Förordning om jämställdhet i den statliga sektorn
1979 - Småbarnsföräldrar får rätt till 6 timmars arbetsdag
1979 - Lagen om jämställdhet i arbetslivet antas i riksdagen
1980 - Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas
1980 - Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs
1982 - ATP-poäng för vård av barn under 3 år, i hemmet, införs. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer införs. Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK tecknas
1983 - Alla yrken öppna för kvinnor - även inom försvaret
1984 - Jämställdhetsavtal inom statliga sektorn
1991 - Jämställdhetslagen kommer till: syftar till att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor, där arbetsgivaren ska arbeta målinriktat för att främja jämställdheten i arbetslivet (ersätter lagen från 1979)
1995 - Förordning om positiv särbehandling vad gäller tillsättande av professorer och forskarassistenter antas
1995 - Lagstadgat krav att kartlägga löneskillnaderna mellan kvinnor och män på alla arbetsplatser

Social- och familjepolitik

1864 - Mannen förlorar laglig rätt att aga sin hustru
1910 - Preventivmedel förbjuds i lag
1937-38 - Flera lagar som gäller mödraskap och barnavård träder i kraft. Förbudet gällande användning, upplysning om och försäljning av preventivmedel upphävs
1949 - Modern får rätt att vara förmyndare över minderåriga barn i äktenskapet. Barn inom och utom äktenskapet sammanförs i gemensamma bestämmelser
1951 - Kvinnan får bli förmyndare för sina egna barn vid makens frånfälle
1964 - P-piller godkänns i Sverige
1965 - 1962 års brottsbalk träder i kraft och ersätter 1864 års strafflag. Som första land i världen får Sverige då en lag mot våldtäkt i äktenskap. Det dröjde dock ända till 1984 innan lagen prövades.
1974 - Föräldrar får rätt att dela på ledigheten vid barns födelse genom att föräldraförsäkring införs
1975 - Ny abortlag införs. Kvinnan bestämmer själv om abort t.o.m. 18:e havandeskapsveckan
1982 - Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal
1982 - Fem lagar om kvinnors och barns rättsställning vid brott som incest och andra sexuella övergrepp skärps
1982 - Kvinnor får vid giftermål välja sitt eget eller mannens efternamn
1994 - Lag om registrerat partnerskap mellan två personer av samma kön 1994:1117
1995 - Den så kallade pappamånaden införs i föräldraförsäkringen, vilket innebär att 30 dagar av föräldraledigheten måste tas ut av pappan (motsvarande månad finns också för mamman)
1998 - Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster
1998 - Lagen om kvinnofrid träder i kraft

Utbildning

1632 - En flickskola grundas i Västerås av Johannes Rudbeckius 1842 - Obligatorisk folkskola införs för kvinnor och män
1853 - Kvinnor får rätt att undervisa i folkskolan
1861 - Högre lärarinneseminariet grundas
1864 - Upprättas Statens normalskola för flickor
1870 - Kvinnor får som privatister ta studentexamen ("mogenhetsexamen")
1873 - Kvinnor får tillträde till universiteten och får rätt att ta akademisk examen, dock ej teologisk el. högre juridisk
1888 - Utexamineras den första kvinnliga med.lic. - Karolina Widerström
1892 - I Uppsala bildas den första kvinnliga studentföreningen, med Lydia Wahlström som ordförande
1904 - Akademiskt Bildade Kvinnors Förening grundas på initiativ av Anna Ahlström
1909 - Kommunala mellanskolan inrättas och är öppen för båda könen, utbildningen leder till realexamen
1918 - Kvinnor får rätt att bli lektorer och rektorer vid allmänna läroverk
1919 - IFUW, akademiska kvinnors internationella nätverks bildas
1927 - Genom en ny skolreform öppnas statliga läroverk för flickor på samma villkor som för pojkar. Allt fler flickor kom att gå över till de nya samskolorna, men fortfarande levde många flickskolor kvar, särskilt i de större städerna. Läs mer
1947 - ABKF ändrar namn till KAF (Kvinnliga Akademikers Förening)
1958 - Kvinnor får tillträde till prästämbetet
1962 - I samband med grundskolans införande bestämde staten att flickskolorna skulle läggas ned.
1970 - Jämställdhet inskriven i läroplanen
1980 - Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas
1983 - Alla yrken blir tillgängliga för kvinnor (även i försvaret)
1995 - Lag om positiv särbehandling vad gäller tillsättandet av professorer
2001 - Lag om likabehandling av studenter i högskolan tillkommer för att främja lika rättigheter för studenter och sökande och att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder

Första kvinnan

1748 - Eva de la Gardie, grevinna, första kvinnan i Vetenskapsakademin
1773 - Ulrika Pasch, första kvinnan i Konstakademin
1872 - Betty Pettersson, första kvinnan som skrivs in som student (Uppsala univ.)
1883 - Ellen Fries disputerar i historia och blir Fil.Dr.
1886 - Sonja Kovalevsky, första kvinnliga universitetsprofessorn (i matematik)
1888 - Karolina Widerström, utexamineras som första kvinnliga med.lic.
1900 - Kata Dahlström blir första kvinnan i den socialdemokratiska partistyrelsen
1913 - Anna Herslow och Kristina Frank, första kvinnorna i Malmö stadsfullmäktige
1914 - Selma Lagerlöf, första kvinnliga ledamoten i Svenska Akademin
1921 - Kerstin Hesselgren, första kvinnan i riksdagens 1:a kammare (5 st. invalda i hela riksdagen)
1937 - Nanna Svartz blir Sveriges första ordinarie kvinnliga professor (medicin)
1945 - Lise Meitner, första kvinnliga utländska ledamot i Vetenskapsakademin (blir svensk ledamot 1951)
1947 - Karin Kock, Sveriges första kvinnliga statsråd
1960-talet - Mona Lidman Valdemarsson, första TV-meteorologen
1961 - Maja Britta Oldin, första rådmannen, vid Stockholms rådhusrätt
1976 - Anna Christensen, första kvinnliga professor i juridik
1978 - Birgitta Ulvhammar, Sveriges första kvinnliga generaldirektör, för Skolöverstyrelsen
1984 - Gunhild Kyle blir innehavare av Nordens första professur i Kvinnohistoria som inrättas i Göteborg
1985 - Karin Söder (Centerpartiet) blir Sveriges första kvinnliga partiledare för ett riksdagsparti
1989 - Lillemor Arvidson blir Sveriges första kvinnliga fackordförande (Kommunalarbetarförbundet)
1992 - Boel Flodgren blir Sveriges och Europas första kvinnliga universitetsrektor
1997 - Christina Odenberg, första kvinnliga biskopen
2000 - Wanja Lundby-Wedin , första kvinnliga ordförande i LO

EU-direktiv

1975 - Likalönsdirektivet, 75/117/EEG. Direktiv för lagstiftning vad gäller genomförande av principen om likalön för män och kvinnor.
1976 - Likabehandlingsdirektivet, 76/207/EEG. Direktiv om genomförande av principen om lika behandling av män och kvinnor i fråga om anställning, utbildning, befordran och arbetsvillkor. Ändring 2002/73/EG
1978 - Socialförsäkringsdirektivet, 79/7/EEG. Direktiv om lika behandling av män och kvinnor vad gäller socialförsäkring.
1986 - Pensionsdirektivet. Direktiv om lika behandling av män och kvinnor vad gäller socialförsäkringssystem inom arbetslivet. Gäller ej egenföretagare.
1986 - Egenföretagardirektivet, 86/613/EEG Direktiv om lika behandling av kvinnor och män vad gäller socialförsäkringssystem och egenföretagare.
1992 - Graviditetsdirektivet. Särdirektiv inom ramdirektivet för arbetsmiljö. Direktivet syftar till förbättringar vad gäller säkerhet och hälsa för gravida, ammande och nyblivna mödrar i arbetslivet.
1996 - Föräldraledighetsdirektivet, 96/34/EG. Ramavtal vad gäller föräldraledighet. Ändring 97/75/EG
1997 - Bevisbördedirektivet, 97/80/EG. Direktiv om bevisbörda i samband med särbehandling på grund av kön.