Genusprofessurerna - vad hände?
Satsningen på s k genusprofessurer blev en framgång inom ämnen där genusforskningen redan var etablerad, som sociologi och informationsteknologi. Inom folkhälsovetenskap och fysikundervisningens didaktik var tillsättningarna problematiska. Detta framgår av rapporten "Genusprofessurerna - skildring av en process" som forskaren Birgitta Jordansson skrivit på uppdrag av Nationella sekretariatet för genusforskning. En av hennes slutsatser är att om man överger kravet på kompetens inom genusforskningsfältet finns det risk för att satsningen urvattnas.
Bakgrunden till dessa professurer är regeringens utbildningsproposition våren 1995. Denna innehöll flera förslag för att främja jämställdheten. Bl a skulle Forskningsrådsnämnden föreslå ämnen inom vilka det vore lämpligt att inrätta professurer eller forskartjänster med inriktning mot genusforskning. Arbetet påbörjades 1995 och man beslöt att inrätta sex nya professurer, inom ämnena fysikundervisningens didaktik, folkhälsovetenskap, informationsteknologi, litteraturvetenskap, människa-maskin och sociologi. Det skulle dröja till 2001 innan alla dessa var tillsatta.
Tanken med genusprofessurerna var att de skulle inrättas vid universitet och högskolor där det fanns en grund att bygga vidare på. Också de s k thamprofessurerna var ett resultat av 1995 års jämställdhetssatsning. Dessa 31 professurer kom till för att i någon mån avhjälpa bristen på kvinnliga professorer och inrättades inom de ämnen där ojämlikheten var mest påfallande. Birgitta Jordansson har även utrett resultatet av denna satsning, i rapporten Jämställdhetspolitikens villkor.
Mer litteratur om jämställdheten inom svenska universitet och högskolor finner man i vår databas KVINNSAM.
2003-11-12