Akademikeryrken

Akademikeryrken | Läkaryrket | Läraryrket | Grundlagens §28 | Behörighetslagen

Akademikeryrken

1866 lämnade Riksdagen en skrivelse till Konungen där man föreslog att kvinnor skulle få kunna arbeta som läkare och även undervisa vid de medicinska fakulteterna. Motionen tillstyrktes av bl a de medicinska fakulteterna i Lund och Uppsala. Detta ledde till att det 1870 av Konungen beslutades att kvinnor fick rätt att studera medicin. Läkaryrket blev således det första akademiska yrket som öppnades för kvinnor. Ett par år senare, 1873, öppnades universiteten ytterligare genom att kvinnor formellt gavs rätt att avlägga universitetsexamen inom alla ämnen förutom juridik och teologi.
I och med detta fick kvinnor alltså rätt att utbilda sig inom akademien, men att sedan få utöva det yrke man utbildat sig till var långt ifrån en rättighet. Ett stort hinder var §28 i grundlagen som sade att "endast svenske män" hade rätt till statliga tjänster och som därigenom hindrade kvinnor från att komma in på den akademiska arbetsmarknaden.

Läkaryrket

1888 tog Karolina Widerström medicine licentiatexamen vid Karolinska institutet i Stockholm. Hon blev därigenom Sveriges första kvinnliga läkare. Efter ett tag kom hon att specialisera sig inom kvinnomedicin och gynekologi och öppnade en uppskattad privatpraktik. 1899 gav hon ut skriften "Kvinnohygien" som kom ut i sju upplagor, den sista 1932. Men fortfarande hade inte kvinnor rätt till anställning i allmän tjänst. Detta ändrades 1903. Läkaren Ada Nilsson tog 1901 initiativ till en petition som överlämnades till konungen. Petitionen ledde till att ett antal läkarbefattningar öppnades för ogift kvinnlig läkare 1903.

Några skrifter av Karolina Widerström:
Några ord om qvinnodrägtens reformerande. - Stockholm, 1886.
Om den kvinnliga klädedräkten betraktad ur hälsans synpunkt. - Stockholm, 1893.
Om Utsträckningen af ämnet hälsolära vid våra flickskolor. - Stockholm, 1902.
Om behandlingen av kvinnliga "arbetsovilliga och samhällsvådliga". - Särtryck ur Hertha, 1927.

Från Ada Nilssons samling:
1891 - Ada Nilsson blir inskriven som student vid Uppsala universitet
1896 - protokollsutdrag, A. N. blir förklarad Med. Kand.
1900 - protokollsutdrag, A. N. blir förklarad Med. Lic.
1903 - intyg

Läraryrket

För många kvinnliga akademiker var lärarbanan en väg att gå i karriären. Lärartjänsterna var tillgängliga för kvinnor i och med att de låg under domkapitlen och inte var s.k. fullmaktstjänster (tjänster som tilldelas genom fullmakt av konungen). Akademiskt utbildade kvinnor diskriminerades dock genom att de aldrig kunde få annat är ämneslärartjänster vid läroverken. Adjunkttjänsterna var reserverade för manliga lärare. 1903 lämnades så en petition, initierad av Anna Ahlström, in till regeringen. I petitionen krävdes det att manliga och kvinnliga lärare skulle likställas vad gällde kompetenskrav, lön och pension. Petitionen fick inget gehör. Anna Ahlström bildade 1904 Akademiskt Bildade Kvinnors Förening (ABKF) för att i samlad kraft kämpa för de akademiskt utbildade kvinnornas rättigheter. 1905 kom den nya läroverksstadgan vilket innebar att adjunkts- och lektorstjänsterna nu blev fullmaktstjänster och gift kvinna fick inte längre vara ämneslärarinna.

Grundlagens §28

Efter flera års kamp från bl a ABKF lyckades man 1909 få till stånd en ändring av §28 i grundlagen. I paragrafen från 1809 års regeringsform stod det att "swenske män" hade tillträde till statliga tjänster och ämbeten som tillsattes genom fullmakt från Konungen. I och med grundlagsändringen togs hindret bort från att ge kvinnor tillträde till vissa fullmaktstjänster. Men fortfarande kvarstod åtskillnaden mellan kvinnor och mäns rättigheter.

Behörighetslagen

Ändringen av grundlagens §28 var en viss framgång - men ändringen var alltför oklart formulerad och fortfarande kunde kvinnor diskrimineras vid tillsättande av högre tjänster. 1919 tillsattes en kunglig kommitte, Behörighetskommitten, som skulle utreda kvinnors behörighet till statliga tjänster. Ordförande för kommitten var Emilia Broomée, därmed var det första gången en kvinna tillsattes som ordförande i en kunglig kommitte. Efter tre betänkanden från Behörighetskommittén och skrivelser från bl a ABKF antogs slutligen en proposition som resulterade i 1923 års "Behörighetslag" som, med vissa undantag, likställde kvinnor och män vad gäller behörighet att inneha statstjänst.

Utdrag ur Behörighetskommitténs betänkande, 1920-1923:
Sammanfattning av Behörighetskommitténs första betänkande, 1920
Förslag till ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen och regeringsformen (1920)
Anmärkningar till förestående grundlagsändringar (1920)
Bilaga - Statistiska data angående akademiskt bildade kvinnor i Sverige (1920)

Sammanfattning av Behörighetskommitténs andra betänkande, 1921
Särskilt yttrande rörande pensioner, av Mathilda Staël von Holstein (1921)

Inledning till Behörighetskommitténs tredje, och sista, betänkande, 1923
Förslag till lag innefattande bestämmelser angående kvinnas tillträde till prästerlig och annan kyrklig tjänst (1923)
Särskilt yttrande av Edv. Rodhe (1923)

Läs mer
Bergman, Malin, När lagen mötte verkligheten : kvinnors tillträde till akademiska studier och högre statliga tjänster 1870-1930. - Examensarbete i Rättshistoria, Lund, 2001. - 124 s.
Betänkande och förslag i fråga om kvinnors tillträde till statstjänster. - Stockholm, 1920-1923
Gärde Widemar, Ingrid, Hatt och huva : hur stat och kommun tillämpa behörighetslagens pinciper. - Stockholm, 1945. - 296 s.
Wieselgren, Greta, Den höga tröskeln : kampen för kvinnas rätt till ämbete. - Lund, 1969. - 283 s.
Öhrvall, Hjalmar, Kvinnors anställande i statstjänst. 1911.

Sidansvarig: Webmaster
Sidan uppdaterades: 2010-11-17 10:49

Utskriftsversion

© Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen | Karta