Ideellt arbete

Sällskapet för uppmuntran av öm och sedlig modersvård | Skara fruntimmers skyddsförening |

Välgörenhet, hjälp till människor som är i nöd eller att hjälpa sämre lottade, har gamla anor och har alltid varit öppet för kvinnor som haft tid och ekonomisk möjlighet att ägna sig åt denna typ av verksamhet. Under 1800-talet började den privata välgörenheten att bli alltmer organiserad. Lokala föreningar växte fram och många kvinnoföreningar engagerade sig i hjälpverksamheten. Utgångspunkten var att de bättre lottade hade ett ansvar för att hjälpa de mindre bemedlade. Fattigdom och nöd kunde lindras genom frivilliga bidrag och privata initiativ. Det personliga ansvaret betonades, kommunal och statlig inblandning skulle inte behövas.

Under slutet av 1800-talet ökade de sociala problemen, fr.a. i städerna. Kritiken mot de filantropiska föreningarna ökade också, fr.a. från arbetarrörelsen, som ansåg att välgörenheten var förnedrande för mottagarna och att staten borde ta ett större ansvar. Detta skedde också runt sekelskiftet, då flera nya lagar stiftades på det sociala området.

En känd satirisk skildring av några "välgörenhetsfruntimmer" finns i Strindbergs "Röda rummet", kapitlet
I Vita Bergen.

Sällskapet för uppmuntran av öm och sedlig modersvård

Sällskapet bildades 1827 i Stockholm av kronprinsessan Josefina. 1849 bildades en avdelning i Göteborg. Upprinnelsen var ett upprop som spreds bland stadens "bättre beställda damer". Det var undertecknat av landshövdingskan Laura Fåhraeus och uttryckte oro över omoralen i samhället och över vad den nyss antagna fattigvårdsförordningen skulle leda till.

Medlemsantalet var från början 111 personer men det hade fördubblats redan efter två år. De arbetande medlemmarna var kvinnor, män kunde vara medlemmar men verkar endast ha bidragit ekonomiskt. Direktionsuppdragen innehades av etablerade och välbeställda kvinnor ur samhällets övre skikt. Årsavgiften var fem kronor, oförändrad ända till år 1900. Ogifta kvinnor var välkomna som "biträden". Deras uppgift var att besöka de familjer som fick understöd och de var befriade från medlemsavgiften.

Verksamheten var inriktad på att fostra och träna till kvinnlig skötsamhet. Det gjordes framför allt genom "arbetsinrättningen", vars syfte var att ge behövande kvinnor arbete och lön, en sorts hjälp till självhjälp. Kvinnorna tillverkade varor, vilka såldes både kontinuerligt i en särskild lokal och vid årliga basarer. Tillverkningen skedde i hemmen så att kvinnorna samtidigt kunde vara hemma och bedriva "öm och sedlig modersvård" av barnen. Inkomsterna från försäljningen tillsammans med gåvor och donationer var det som finansierade den omfattande verksamheten. Sällskapet finns ännu kvar och verkar nu genom kyrkans diakoner.

Ett urval av göteborgsföreningens papper kan läsas i fulltext här:
Ändamål och stadgar 1849, avskrift.
Ledamöter och avgifter 1852, de första 40 namnen.
Stadgar antagna vid allmänt sammanträde af sällskapets ledamöter den 20 Mars 1877, tryckta.
Manus till 50-årsberättelsen, oktober 1899, av Anna Andréen m.fl.
Några anteckningar ... utgifna med anledning af Sällskapets femtioåriga tillvaro. Göteborg, 1914.
80-årsberättelse, 1849-1929.
Till Doktorinnan Swea von Sydow på högtidsdagen 7/11 1931.
Sextio ömma och sedliga damer, Dagens Nyheter 26 januari 1965.

Protokoll
Protokoll d:13 December 1851
Protokoll d. 5 mars 1932
Protokoll d. 14 Mars 1953

Räkenskaper
Revisionsberättelse för år 1851
Årsberättelse för år 1945, kassaförvaltare Fru Karin Schéle
Revisionsberättelse 1917
Årsberättelse för år 1953, kassaförvaltare Karin Schéle.
Göteborgs Bank, obligationer 1944
Göteborgs Bank, 1948
Göteborgs Bank, obligationer 1948
Göteborgs Bank, 1954
Arbetslöner december 1920 och sammandrag för året
Arbetslöner december 1933 och sammandrag för året
Arbetslöner december 1940 och sammandrag för året
Försålda kläder 1915, januari-mars
Försålda kläder 1953, sammandragning
Donationsfonden. donationer och större gåfvor, tilldelade Föreningen för Uppmuntran af Öm och Sedlig modersvård, 1857-1934.
Anders Carlsons testamente 9 juli 1861.
Till Styrelsen... 16 Mars 1905, angående Aug. Röhss testamente.
Änkefru Mathilda Bolmeers testamente, upprättadt 11 mars 1909.
Fru Louise Magnus Donation af den 12 februari 1912.

Annonser o.d.
Höstförsäljning 1949, annonser ur Morgonposten, Handelstidningen och Göteborgs-Posten.
Höstförsäljning 1951, annonser ur Aftonposten, Göteborgs-Posten, Handelstidningen.
Realisation 1952, annonser ur Aftonposten, Göteborgs-Posten, Handelstidningen.
Vita rockar för läkare, tandläkare, sjuksköterskor, apotekspersonal etc...

Skara fruntimmers skyddsförening

Skara fruntimmers skyddsförening grundades 1867. I stadgarnas första paragraf står: "Föreningens ändamål är att efter förmåga bidraga till att skydda stadens fattiga, synnerligen qwinnor och barn för nöd och söka förekomma tiggeri". För att åstadkomma detta skaffade man fattiga barn matplatser hos bättre ställda familjer. Man sålde också handarbeten som fattiga kvinnor tillverkat, för att de på så sätt skulle få egna inkomster.

Föreningen var verksam i tolv år. Av protokollen framgår att sammanträdena brukade hållas i Rådhuset. Bland medlemmarna fanns, förutom fruar, fröknar och mamseller, bl.a. en lektorska och en prostinna. Föreningens skattmästare var en man, herr C.G. Andersson, och även domprosten bevistade ibland föreningens möten.

Skyddsföreningen höll sitt sista sammanträde i Domprostgården 18 mars 1879. Eftersom man funnit det "omöjligt att tänka på fortsättning av sin egentliga verksamhet" beslöt man att lägga ned föreningen. De pengar som fanns i kassan, 315:-, skulle skänkas till barnhemmet " med det vilkor att de användas till inköpande af tomt eller hus eller till byggnad".

Skyddsföreningens papper finns här i fulltext:
Stadgar för Fruntimmers-skyddföreningen i Skara, 1867.
Berättelse om Skyddsföreningens i Skara verksamhet från den 1 Sept 1869 till s.d. 1870
Protokoll från 20 juni 1867 till 1 oktober 1867, 4 st.
Protokoll 29 november 1867
Protokoll från 30 januari till 31 oktober 1868, 6 st.
Protokoll från 17 mars 1869 till 18 mars 1879, 12 st.