Viktiga årtal

Historia | Första kvinnan



Historia


1846 - Ogifta kvinnor (änkor, frånskilda) tillåts att arbeta inom hantverk och handel
1853 - Kvinnor får rätt att undervisa i de mindre folkskolorna.
1859 - Kvinnor får inneha vissa lägre lärartjänster och statstjänster.
1864 - Ogifta kvinnor får samma formella rättigheter som män i det privata näringslivet (efter att den nya handels-, fabriks- och hantverksförordningen införts).
1874 - Gift kvinna får rätt att förvalta sin enskilda egendom och får råda över förtjänsten av eget arbete, regleras genom äktenskapsförord.
1886 - Första kvinnliga yrkesföreningen bildas: Sveriges barnmorskeförbund.
1886 - Första kvinnliga fackföreningen bildas: Hemsömmerskor i Lund.
1888 - Kvinnliga Arbetarförbundet bildas - den första organisationen inom den proletära kvinnorörelsen.
1900 - Lag om förbud för kvinnor att arbeta under jord, i stenbrott eller gruva. I samma lag fastslås det också att en kvinna som fött barn inte får arbeta inom industri under fyra veckor efter förlossningen. Denna tid utsträcks 1912 till sex veckor - alltid utan ersättning.
1901 - Rätt till ledighet utan lön vid barnsbörd.
1902 - Kvinnornas Fackförbund bildas, främst bestående av sömmerskor.
1904 - Kvinnornas Fackförbund inträder i LO.
1907-1909 - En rösträttsreform ger kvinnan rätt till kommunala uppdrag, förutsatt att hon är rösträttsberättigad enligt den nya 40-gradiga skalan.
1909 - Nattarbetsförbud för kvinnor införs.
1910 - Kvinnor får rätt att inneha kommunala poster.
1913 - Allmän pensionsförsäkring införs för kvinnor och män.
1918 - Kvinnor får bli lektorer/rektorer vid allmänna läroverk.
1923 - Behörighetslagen likställer man och kvinna när det gäller rätt att inneha statliga tjänster, med undantag för tjänster som kan kräva utövande av våld (militärtjänst ...), samt präst- och domartjänster.
1931 - Moderskapsförsäkring införs, förmedlad via sjukkassorna, vilken ger sjukpenning 30-42 dagar samt ersättning för barnmorska. För dem som ej är berättigade till pengar från sjukkassorna finns moderskapsunderstödet. Understödet omregleras 1937 till ett bidrag som bygger på generell behovsprövning.
1931 - Yrkeskvinnors klubb bildas i Stockholm.
1935 - Kvinnor får lika stor folkpension som män.
1936 - Statligt anställda kvinnor får rätt till tjänstledighet med sjuklön vid havandeskap och barnsbörd. 1939 får kommunalanställda kvinnor i Malmö 12 veckors ledighet med sjuklön.
1937 - Likalön för kvinnliga och manliga folkskollärare.
1939 - Trolovning, giftermål, havandeskap eller förlossning kan inte längre användas som skäl för att avskeda kvinnor i statlig tjänst. Lagen undantar småföretag (mindre än tre anställda) och gäller endast om man haft sammanhängande anställning i minst två år.
1945 - Ovanstående lag omarbetas och kommer att gälla alla arbetsgivare, dessutom sänks kravet på den anställdes arbetstid från två till ett år
1946 - Rätt till lika lön inom alla statliga tjänster (utom präst- och militärtjänster). Kvinnorna i riksdagen enas om en motion: Lön efter prestation, avskaffande av kvinnolöner.
1955 - Förstatligande av sjukförsäkringen - rätt till 90 dagars mammaledighet.
1958 - Kvinnor får rätt att bli präster. Enligt en s.k. samvetsklausul kan en biskop inte tvingas prästviga kvinnor.
1960 - Lika lön för lika arbete för kvinnor och män.
1960 - LO och SAF beslutar att inom fem år slopa de särskilda kvinnolönetarifferna.
1962 - Riksdagen ansluter sig till FN-konventionen om lika lön för lika arbete
1971 - Särbeskattning införs.
1974 - Föräldrar får rätt att dela på ledigheten vid barns födelse genom att föräldraförsäkring införs.
1976 - Förordning om jämställdhet i den statliga sektorn.
1979 - Småbarnsföräldrar får rätt till 6 timmars arbetsdag.
1979 - Lagen om jämställdhet i arbetslivet antas i riksdagen
1980 - Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs.
1982 - ATP-poäng för vård av barn under tre år, i hemmet, införs. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer införs. Jämställdhetsavtal tecknas mellan SAF och LO-PTK.
1984 - Jämställdhetsavtal inom statliga sektorn.
1989 - Alla yrken öppna för kvinnor - även inom försvaret.
1991 - Jämställdhetslagen kommer till, syftar till att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor. Arbetsgivaren ska arbeta målinriktat för att främja jämställdheten i arbetslivet (ersätter lagen från 1979).
1995 - Förordning om positiv särbehandling vad gäller tillsättande av professorer och forskarassistenter antas.
1995 - Lagstadgat krav att kartlägga löneskillnaderna mellan kvinnor och män på alla arbetsplatser.

Första kvinnan


1884 - Sonja Kovalevsky blir professor i matematik vid privata Stockholms Högskola.
1897 - Elsa Eschelson blir Jur.Dr. och docent.
1937 - Nanna Svartz blir Sveriges första ordinarie kvinnliga professor, i medicin.
1947 - Karin Koch blir Sveriges första kvinnliga statsråd.
1976 - Anna Christensen blir professor i juridik.
1989 - Lillemor Arvidson blir Sveriges första kvinnliga fackordförande (Kommunalarbetareförbundet).
1992 - Boel Flodgren blir Sveriges och Europas första kvinnliga universitetsrektor.
1997 - Christina Odenberg blir biskop.
2000 - Wanja Lundby-Wedin blir LO:s första kvinnliga ordförande.

Sidansvarig: Webmaster
Sidan uppdaterades: 2011-12-21 08:30

Utskriftsversion

© Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen | Karta