Bibliometriska analyser

Bibliometri är ett kunskapsområde där matematiska och statistiska metoder används för att studera de kommunikations- och publiceringsmönster som uppstår vid spridning av information.

Biblioteket genomför bibliometriska analyser på uppdrag från universitetsledningen, fakulteter, institutioner och andra enheter eller centrumbildningar. Analyserna ska ge en överblick av publikationsmönster och forskningen vid Göteborg universitet samt vara ett instrument för att jämföra den med forskning från andra lärosäten.

Årlig uppföljning av Göteborgs universitets vetenskapliga publicering

Universitetsbiblioteket fick 2010 uppdraget av rektor att "... utveckla en rutin för kontinuerlig sammanställning av bibliometrisk statistik som ska vara tillgänglig även för fakulteternas analysarbete" (Rektorssammanträde 2009:19). Uppdraget är en uppföljning av den externa utvärderingen av universitetets forskning, Research Evaluation for Development of Research (RED10) (i Gupea).

Varje år tar universitetsbiblioteket fram en rapport som ger en översiktlig bild av publiceringsverksamheten vid universitetet under den senaste femårsperioden. Rapporterna ger en översikt på institutionsnivå.

Årliga rapporter med bibliometriska analyser i Gupea

Jämförande analyser av forskningsområden

Utöver de årliga rapporterna gör biblioteket också jämförande analyser mellan eller inom ämnen, lärosäten, och länder.

Den senaste analysen Marin bioteknologi, 2001-2020 innehåller omfattande data och information rörande kunskapsområdet marin bioteknologi under perioden 2001-2020, med ett särskilt fokus på den svenska produktionen.

Tidigare analyser av forskningsområden

Fördelning av forskningsanslag

En del av det forskningsanslag som universitetet tilldelar fakulteterna är prestationsbaserat, och beräknas baserat på extern finansiering och vetenskaplig publicering. Universitetet har beslutat att den vetenskapliga publiceringen ska beräknas av universitetsbiblioteket med hjälp av en bibliometrisk modell.

Varje fakultet har valt en bibliometrisk modell som de använder för att beräkna hur anslagen ska fördelas.

• Sahlgrenska akademin och Naturvetenskapliga fakulteten har valt en modell som mäter antal citeringar i databasen Web of Science.
• Konstnärliga fakulteten har en egen modell baserad på publikationspoäng.
• Humanistiska, Samhällsvetenskapliga och Utbildningsvetenskapliga fakulteten samt Handelshögskolan och IT‐fakulteten använder den norska modellen.

Om universitetets anslagsfördelning i Medarbetarportalen (Inloggning krävs)

Modell baserad på citeringsdata från Web of Science

I den här modellen utgår anslagsfördelning ifrån antalet citeringar kombinerat med antalet publikationer. Citeringsdata hämtas från databasen Web of Science och fakultetstillhörigheten hämtas från GUP.

Resultatet räknas fram utifrån fakultetens genomsnittliga citeringsfrekvens och antalet publikationer. Citeringsfrekvensen delas med det genomsnittliga antalet citeringar inom samma fält och år.

Naturvetenskapliga fakulteten tillämpar fraktionerad räkning i sin modell, där citeringarna fördelas över författarna. De har också anpassat modellen för att ta hänsyn till Institutionen för kulturvård och därför valt att ta med publikationer även från GUP.

Konstnärliga fakultetens modell

I den här modellen utgår anslagsfördelning ifrån publikationstyper som är relevanta för fakulteten. Poäng ges utifrån internt framtagna kriterier.

Godkända publikationstyper:

• Artikel i vetenskaplig tidskrift
• Artikel i övriga tidskrifter
• Bok
• Kapitel i bok
• Konstnärligt arbete som refereegranskats
• Konstnärligt arbete som ej refereegranskats
• Paper i proceeding

Den norska modellen

Den norska modellen baserar anslagsfördelning på publikationstyp och på publikationskanalens prestige inom fältet. Publikationerna tilldelas poäng utifrån publikationstyp och nivå. Vid samarbeten delas publikationens poäng mellan författarna.

Godkända publikationstyper:

• Monografi (ej redaktörskap)
• Kapitel
• Tidskriftsartikel
• Forskningsöversikt (review)
• Publicerade konferensbidrag. Konferensbidrag räknas som tidskriftsartikel om det publiceras i godkänd ISSN-kanal (tidskrift) och som kapitel om det publiceras i godkänd ISBN-kanal (bok).

Godkända vetenskapliga publiceringskanaler:

• Tidskrift, serie eller webbplats med ISSN
• Förlagsutgiven bok med ISBN

På Norsk publiseringsindikators webbplats kan du läsa mer om hur modellen fungerar samt söka fram godkända publiceringskanaler och vilka kriterier som används för bedömning. Där kan du också lämna in förslag på kanaler som du tycker saknas i registret.

Norsk publiseringsindikator

Uppdrag tas i följande turordning:

1. Universitetsledning
2. Fakultetsledning
3. Institutionsledning
4. Övriga enheter eller centrumbildningar

Kontakta oss om du vill beställa en undersökning eller har frågor om bibliometri.