Svenska 1800-talstidskrifter digitaliseras inom nationellt samarbete

1 juni 2022

Samarbetet för digitalisering av det svenska trycket (DST) har under våren 2022 digitaliserat cirka 25 svenska 1800-talstidskrifter. Titlarna spänner brett över flera ämnen, från litteratur, mode och politik till typografi och spiritism. Materialet kommer att vara till nytta för både forskare och allmänhet.

Som en del i samarbetet med att digitalisera hela det svenska trycket har KB och universitetsbiblioteken i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå inlett en samordnad satsning för att digitalisera tidskrifter från mitten av 1800-talet.

– Det finns mycket spännande material i våra svenska tidskrifter från 1800-talet. Just 1800-talet var en dynamisk period som såg en begynnande industrialisering, viktiga vetenskapliga framsteg och nya ideologiska strömningar. Vi vet också att det finns ett brett intresse för materialet. Vi har ofta forskare som lånar upp tidskrifterna för läsning men vi hoppas givetvis nu att materialet kommer bli mycket mer använt och tillgängligt. Personligen hoppas jag att vi tack vare detta och nya forskningsmetoder kommer kunna svara på helt nya forskningsfrågor som leder till att vi kan se helt nya historiska mönster, säger Ulf Sandqvist, chef för Arkiv och specialsamlingar på Umeå universitetsbibliotek.

Läs mer om digitaliseringen av svenska trycket på Kungliga bibliotekets webbplats

Tidskrifter utgivna i Göteborg eller Västsverige

Göteborgs universitetsbibliotek har valt att fokusera på tidskrifter utgivna i Göteborg eller Västsverige.

– Många av dessa tidskrifter är ganska kortlivade och ges ut under några få år. De har även snarlika eller direkt identiska namn som Folkvännen eller något med familjen. Vad det gäller ämnesvalen i exempelvis Folkvännen: En illustrerad Månadsskrift för Bildning och Nöje är det tveklöst både högt och lågt, allt från en text om de fornnordiska gudarna till solförmörkelser eller myror. Att betona att tidskriften var illustrerad var också viktigt då det tidigare hade varit mycket ovanligt med bilder i dagspress och tidskrifter. Det är nog ingen slump att det så ofta är porträtt på bemärkta människor som omnämns då det ju för det stora flertalet var okänt hur allt från statsministern till Europas regenter såg ut. Något som är svårt för oss idag att förstå som lever i ett sådant överflöd av bilder, säger Anders Strinnholm, kulturarvssamordnare vid Göteborgs universitetsbibliotek.

Läs mer om de digitaliserade tidskrifterna i bloggen Marginalia

Läs mer om samarbetet för digitalisering av svenska trycket, DST